Hemkörningstjänsten Wolts kapitalpåfyllnad har de senaste två åren inbringat över 707 miljoner euro. Nu ska bolaget expandera sin verksamhet till nya affärssegment, trots att kritiken mot budens anställningsvillkor hårdnar.
Att komma underfund med Wolts investeringar är ingen lätt match. När Forum ber om en kort intervju med bolagets vd Miki Kuusi heter det först att han inte hinner ge några intervjuer på flera veckor eftersom han är alltför upptagen med att utveckla Wolts affärsverksamhet.
Efter en veckas korrespondens hittar vi en kompromiss. Kuusi svarar på våra frågor skriftligt, men vill försäkra sig om att vår svenska översättning motsvarar innehållet i hans finskspråkiga svar.
”Vi ska använda det nya kapitalet till att etablera oss i tiotusentals restauranger i nya länder och städer, och anlita nya bud till vår plattformsekonomi. Vi ska också förbättra vår teknik och marknadsföring genom att rekrytera ny personal till våra stödfunktioner”, säger Miki Kuusi.
Wolt breddade sin repertoar redan i fjol genom att satsa på hemkörning av till exempel livsmedel, blommor, husgerådsartiklar, kosmetik och hundmat.
”Vi expanderar för närvarande hårt inom dagligvaruhandeln och hjälper våra kunder att välja närköp”, säger Kuusi.
Pandemin föder business. Enligt Robin Gustafsson, professor i strategiskt ledarskap vid Aalto-universitetet, har coronapandemin gett upphov till en ny marknad som gynnar plattformsföretag av Wolts kaliber.
”Folk har vant sig vid en ny konsumtionskultur där de kräver snabbare leveranser av varor till sina hem. Varför vänta i flera dagar på något som man kan få levererat inom en timme? Det är dessutom miljövänligare att köpa något lokalt än att beställa varor från and ra sidan jordklotet”, säger Gustafsson.
Konkurrensen inom plattformsekonomin är stenhård. Det gäller att vara snabb i kampen om de nya marknadsplatserna.
”Wolt lyckades etablera sig i de största norska städerna ungefär en månad tidigare än konkurrenten Foodora, vilket gav dem ett viktigt försprång. Tröskeln att byta app och hemkörningstjänst är hög om man redan har testat något som funkar”, säger Gustafsson.
Wolt meddelade i fjol om sin avsikt att bli noterat på Helsingforsbörsen, men tidpunkten för det avgörande klivet är fortfarande höljt i dunkel.
”Vi har ännu inte bestämt den exakta tidpunkten. Vi påbörjade alla förberedelser i fjol, men har ingen brådska med att bli börslistade”, säger Kuusi.
Stora brakförluster trots expansion. Trots att kapitalpåfyllnaden har förlöpt som smort gör bolaget fortfarande brakförluster. Fjolårets rörelseförlust kommer att landa på 38 miljoner euro, enligt Wolts preliminära siffror. Resultatet är i linje med bokslutet för 2019.
”Vår omsättning har trefaldigats under de två senaste åren. Vi är inne i en kraftig tillväxtfas. Vårt mål är att koncentrera oss på effektiv internationalisering och tillväxt. Därför har vi mobiliserat nytt kapital”, säger Kuusi. Professor Robin Gustafsson ger en fingervisning om vad pengarna ska användas till.
”Det är dyrt att bygga upp nya nätverk och sluta nya avtal med butiker som ska ingå i Wolts expanderade kundkrets. Det gäller därtill att utveckla olika digitala system och appar för sökningen av produkter på flera olika språk. Värvningen av tusentals nya bud som ska leverera varorna slukar också resurser”, säger han.
Buden utgör stommen i Wolts verksamhet. Trots det betraktas de inte som bolagets löntagare, utan som företagare som använder sig av Wolts plattform. Buden får i stället en ersätt ning på cirka 5 euro per leverans och förväntas själva stå för alla socialavgifter och försäkringar. Ur Wolts perspektiv ger upplägget en konkurrensfördel då priserna för alla leveranser kan pressas ned till en lägre nivå.
Mikael Sjövall text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
