Heidi Furu är t.f. chefredaktör för Forum
Neurala gränssnitt används redan i dag inom medicinen, och inom 20 år kan de användas allmänt även inom spel och välmående.
Tänk dig att kunna skriva ett mejl utan behöva knacka på ett tangentbord, i stället räcker det att med tankekraft skriva och sända mejlet. Eller att inför en tennismatch klä på dig en tröja som hjälper dig att serva på bästa sätt.
Vi är inte där ännu, men neurala gränssnitt öppnar upp ett oändligt antal möjligheter. Många av dem ligger inte ens så vansinnigt långt in i framtiden.
Låter man sig inspireras av science fiction är sinnebilden för neurala gränssnitt antagligen hjärnimplantat som används för att styra människor. Men definitionen är bredare än så, det handlar om elektroniska enheter som inter-
agerar med människans nervsystem och som finns antingen inuti eller utanpå kroppen. Enheterna kopplas till hjärnan eller nerverna och registrerar eller stimulerar aktivitet. Storbritanniens nationella vetenskapsakademi Royal Society har nyligen sammanställt den läsvärda rapporten I Human – Blurring lines between mind and machine (hittas på: https://bit.ly/2qNbv57) som ger en överblick över vad som redan i dag är möjligt, vad som är på kommande och vilka risker och möjligheter det finns med neurala gränssnitt.
I dagens läge används neurala gränssnitt främst inom medicinen, för patienter som har en sjukdom som inte kan behandlas med farmaceutiska medel. Omkring 400 000 personer i världen som är döva eller har gravt nedsatt hörsel kan uppfatta ljud med hjälp av ett cochleaimplantat som stimulera hörselnerven elektriskt. Tusentals människor med Parkinsons sjukdom behandlas med djup hjärnstimulering. Personer som efter en stroke tappat förmågan att kommunicera har med hjälp av neurala hjälpmedel kunnat uttrycka ord baserat enbart på hjärnsignaler. Det är inte bara inom medicinen som neurala gränssnitt används. Inom spelindustrin testas headset som gör att spelaren med tankekraft kan styra en karaktär på skärmen.
Enligt Royal Societys sammanställning kan vi fram till 2040 vänta oss att neurala gränssnitt förutom inom medicin används allmänt även inom spelvärlden, välmående och fitness. Vi kanske använder mentala datormöss som låter oss styra datorn utan att vi behöver använda händerna. Har du svårt att somna får du kanske hjälp av ett implantat som påverkar din hjärna så att du har lättare att somna. På sikt finns det stora förhoppningar om att med neurala gränssnitt kunna behandla personer med stroke, epilepsi, förlamning och depression.
Där det finns stora potential finns det även stora risker. Om vi utvecklar apparater som kan registrera och stimulera våra tankar är det förstås av största vikt att vi kan kontrollera vem som får styra våra tankar. Det behövs en diskussion om etiken, det behövs lagstiftning. Rapporten från Royal Society påminner om att teknikjättar som Facebook och Googles moderbolag Alphabet investerar stort i forskningen kring neurala nätverk och efterlyser internationella ramverk som styr riktningen på utvecklingen, i stället för att Big Tech, alltså Google, Amazon, Facebook, Apple och Microsoft gör det.
Oppfinnar-Jocke sätter på sig tänkarmössan då han har brist på idéer. I stället för ett kråkbo kommer vi kanske att ha en tänkarmössa med elektroder som hjälper oss att höja koncentrationen och ha lättare att fokusera på uppgiften. I väntan på den neurala tänkarmössan är det bra om vi nu använder vår befintliga tankekapacitet till att fundera på vilka möjligheter och hot de neurala gränssnitten för med sig. Hur kan vi säkra integritet, jämställdhet och mänskliga rättigheter, så att vi inte hamnar i en situation där vi övervakas av någon som har möjlighet att styra vårt beteende på ett oändligt mycket djupare sätt än Facebooks algoritmer gör idag.
