Idén om att vara ett självständigt, liberalt, europeiskt land – likt så många andra – fortsätter att locka i Skottland. I synnerhet som den en gång så mäktiga unionsgrannen i söder genomgår en svår existentiell kris som tycks förvärras för var dag. En andra skotsk självständighetsomröstning framstår inte alls som osannolik.
Efter att skottarna röstat nej till självständighet i september 2014 tappade självständighetsrörelsen tillfälligt fart. Men i kölvattnet av det allomfattande kaos som följt i brexitomröstningens spår vädrar rörelsen morgonluft och agiterar ivrigt för en andra folkomröstning. I Skottland kallar man en andra folkomröstning om självständighet för indyref2 – från independence referendum 2. Brexit har satt en enorm press på den union av fyra olika länder som tillsammans utgör Storbritannien och en möjlig konsekvens av att Storbritannien lämnar EU är att Skottland lämnar Storbritannien. Det faktum att 62 procent av skottarna röstade för att stanna i EU har gjort att en stor del av befolkningen känner sig maktlös och överkörd av Westminster. Skottland är på väg ut ur EU mot landets egen vilja, så att säga.
Möjligheten till en andra självständighetsomröstning. Om och i sådana fall hur det parlamentsval som kommer att ha ägt rum då denna tidning går i tryck kommer att påverka situationen i Skottland är osäkert. Vad gäller möjligheten att få igenom indyref2 måste hur som helst ett godkännande från Westminster komma till stånd innan någon sådan omröstning skulle bli verklighet. Premiärminister Boris Johnson har sagt att han helt utesluter en andra självständighetsomröstning. Labours partiledare Jeremy Corbyn har å andra sidan – sin vana trogen – varken sagt bu eller bä om vad som skulle hända om Labour vinner valet. Men han har antytt att det åtminstone inte skulle vara aktuellt med en indyref2 under de första åren under en Labourregering.
Brexit – en avgörande faktor. De flesta opinionsundersökningarna visar för närvarande på att den skotska befolkningen är delad precis mitt itu vad gäller självständighetsfrågan. Alltså har stödet för självständighet ökat något sedan folkomröstningen 2014, då 45 procent av befolkningen röstade för att Skottland skulle bli självständigt.
”Ökningen består nästan uteslutande av väljare som röstade emot skotsk självständighet 2014 men som i brexitomröstningen 2016 röstade remain, alltså för att Storbritannien skulle fortsätta att vara med i EU”, förklarar Nicola McEwen, professor i territoriell politik vid Edinburghs universitet.
Att den här gruppen väljare har ändrat sig i fråga om självständigheten beror i stort sett enbart på brexit berättar hon.
”Det Storbritannien som de här väljarna röstade för att fortsätta att vara en del av 2014 var ett annat land. Brexit har gjort att landet ser annorlunda ut nu”, fortsätter Nicola McEwen.
Den här väljargruppen kommer alltså att bli avgörande om en andra självständighetsomröstning skulle bli aktuell.
Pia Petersson text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
