Bilar, hemelektronik och hushållsmaskiner står för en stor del av den totala miljöbelastningen, men tre av fyra anser sig inte ha råd att välja produkter med hög energieffektivitet. Forskare anser att försäljare borde ange driftskostnader bredvid inköpsprislappen.
Hushållen står för en fjärdedel av elkonsumtionen i Europa och bidrar med en femtedel av växthusgaserna. Ändå är villigheten att satsa på energisnålare lösningar bland privatpersoner låg.
Det visar resultat från ett forskningsprojekt, som bland annat frågat konsumenter på vilka grunder de fattar sina beslut när ny hemelektronik eller ny bil ska inhandlas.
”Det finns en massa energisnåla produkter ute på marknaden, men konsumenterna köper dem helt enkelt inte till den grad de borde”, säger Eleonor Denny till webbmagasinet Horizon.
Denny är koordinator för det EU-finansierade forskningsprojektet Conseed och även biträdande professor i ekonomi på Trinity College i Dublin. Inom Conseed-projektet har man utfört studier i Grekland, Irland, Norge, Slovenien och Spanien, där 74 procent av respondenterna säger sig inte ha råd att köpa maskiner med hög energiklass. Denny medger att elbilar och apparater med hög energiklass generellt ligger i en högre prisklass, men påminner om att den högre investeringskostnaden kommer att betala sig tillbaka under apparatens livstid i form av lägre brukskostnader.
”Konsumenterna borde få information om driftskostnaderna innan de gör sina investeringsbeslut. Det skulle uppmuntra dem att satsa på bilar, bostäder och hushållsmaskiner med högre energieffektivitet”, anser Eleonor Denny.
Dieselgate spökar. I Finland visar Motivas Harkka-studie från 2017–18 motsvarande resultat som i de fem länder där Conseed utförde sin studie.
”Villigheten att betala mer för energisnåla produkter är nog låg bland konsumenterna också i Finland. Energieffektivitet är en faktor som beaktas i helhetsbilden när man ska köpa en ny maskin, men det är sällan den som avgör i beslutet”, säger Päivi Suur-Uski på Motiva.
I Conseeds undersökningar kom det också fram en annan orsak till att europeiska konsumenter inte slukar produkter med hög miljöklass med hull och hår. Dieselgate, skandalen när Volkswagen 2015 avslöjades för att ha manipulerat utsläppsvärden från sina dieselbilar, har skadat konsumenternas förtroende för industrins egen miljöklassificering. Hela 60 procent av de medverkande i Conseeds undersökning utgick ifrån att biltillverkare, fastighetsförmedlare och hemelektronikföretag fuskar med sin information om energieffektivitet.
”Dieselskandalen har knappast haft samma effekt på konsumenterna i Finland. Här har nog konsumenterna allmänt ett starkt förtroende för tillverkare”, säger Päivi Suur-Uski.
Ingen vill veta var du hyrt din tröja. Oviljan att välja mer energieffektivt kan på sikt lösa sig om dagens lineära ekonomi ersätts av en cirkulär ekonomi. Då kommer en stor del av traditionellt privatägande att övergå till samägande eller leasingavtal och driftskostnader blir då minst lika viktiga som investeringskostnader. Tjänstesektorn har visat vägen med plattformar som Airbnb och Uber.
På World Circular Economy Forum, som ordnades av Sitra i Helsingfors i juni, presenterade Daan Weddepool sitt företag Peerby, som erbjuder en plattform där bland annat verktyg och hushållsmaskiner kan delas av många användare.
”Vi vill också involvera tillverkare och hjälpa dem att skapa nya affärsmodeller, där produkter finns tillgängliga för användare utan att var och en behöver köpa sin egen maskin”, förklarar Weddepool.
Under konferensen konstaterades också att våra sakers ekologiska avtryck motsvarar flygtrafiken och köttkonsumtionen tillsammans. Klädindustrin har på senare tid blivit synad i sömmarna för sitt klimatavtryck och på WCEF nämndes den norska webbtjänsten Fjong som en föregångare. På Fjong kan privatpersoner hyra ut sina kläder och det finns uthyrare som kammat 7 200 euro på en månad. Då är en stor garderob inget att skämmas för.
Johan Svenlin text
