Just när USA tycktes redo att klösa sig ur den pandemiorsakade lågkonjunkturen upplever supermakten vad bedömare beskrivit som en bristekonomi. Brist på trävaror, halvledare, ketchup, koppar, hyrbilar – och brist på villig arbetskraft. Sammantaget fruktar ekonomer att situationen kan leda till något som för bara några månader sedan ansågs väldigt avlägset: inflation.
Priset för byggnadsvirke har fyrdubblats under det senaste året. Det höjer priset för ett nybyggt hus med 36 000 dollar. Teknikföretag och industribolag varnar för effekterna av bristen på halvledare. Ford rapporterade i maj att man stoppat tillverkningen av USA:s populäraste pickupbil, F-150 och av den nya inkarnationen av stadsjeepen Bronco Sport. När landet stängde förra våren drog biltillverkarna tillbaka beställningar för elektronik. Nu kan de inte få tag på erforderliga mikrochips för bland annat bilarnas navigations- och underhållningsprogram. Att bygga bilarna utan den senaste elektroniken uppfattas inte som ett gångbart alternativ.
USA har sedan covid-19 gått igenom vågor av tomma butikshyllor. Men först var det fråga om panikköp av munskydd, toapapper och desinficeringsmedel. Sedan av socker och mjöl när folk stannade hemma och började baka för att fördriva tiden.
Simbassängsboom. Under 2020 kunde offentliga simbassänger aldrig öppnas. Samtidigt fann familjer det omöjligt att resa på semester. Inkomsttagare som ännu hade jobb hade inte många saker de kunde spendera sina pengar på, pengar som också fick tillskott av dåvarande presidenten Donald Trumps stimulanscheckar som var avsedda att undvika en bestående lågkonjunktur. Det resulterade i att rekordmånga hem fick sina egna simbassänger. Uppenbarligen undgick företag som säljer pooltillbehör att förutse hur det skulle påverka efterfrågan. Denna vår och försommar har kunder funnit brister i tillgången av klor för att sköta bassängerna.
Medan USA det gångna året sett familjer som förlorat jobben i långa bilköer för gratis mat, finner arbetsgivare nu det svårt att finna villig arbetskraft. Ett skäl är fortsatt rädsla för covid-19, brist på barndaghem, men också de stora utbetalningarna av stimulanspengar och extra federala arbetslöshetspengar som började under Trump och har fortsatt under Joe Biden. Kvalificerade jobbkandidater finner åtminstone för låginkomstjobb att de kan få mer i kassan från dessa bidrag än från de tillgängliga jobben. Flera snabbmatskedjor har tvingats höja sina löner till 15 dollar i timmen, ett mål Biden ville inkludera som en minimilön men inte lyckades driva igenom mot republikanskt motstånd. Andra företag vill undvika ett sådant långsiktigt arrangemang, men försöker locka med anställningsbonus på 1 000 till 1 500 dollar om den nyanställda behåller jobbet i 90 dagar eller så.
Praktiskt taget vart man färdas i USA ser man skyltar i skyltfönster och gräsmattor framför företagsbyggnader som förklarar att de söker nya medarbetare. Risk för stagflation. Räknat från april förra året har priset för ketchup ökat 13 procent. Värre är det för andra produkter. Bensinpriserna har nästan fördubblats, stål är 75 procent dyrare. Bureau of Labor Statistics rapporterade att konsumentpriserna stigit 4,2 procent från april förra året till april i år. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve har satt 2 procent som ett långsiktigt inflationsmål. Fram till pandemin var problemet bara att det tycktes svårt att nå så högt, och ekonomer talade om risken för deflation – motsatsen av inflation.
Republikanska politiker ser detta som ett misslyckande av Bidens program. Men flera ekonomer ser varubristen som resultatet av att den amerikanska ekonomin börjat få hjulen att snurra igen snabbare än någon räknat med förra året. Och Federal Reserve står fast vid sitt 2 procentiga inflationsmål, räknat under en längre tid. Den höga siffran för april månad anser de inte kvalificerat som varningsflagg.
Feds vice ordförande Randal Quarles varnade i ett kongressförhör till tålamod. Han trodde att prisstegringarna skulle visa sig kortvariga, och om centralbanken för tidigt gick in för att stävja inflationshotet kunde det bromsa hela den önskade ekonomiska återhämtningen.
Leif Bergström text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
