Mitt i den rådande coronapandemin har finländarnas samlade förmögenhet stigit. Vad kan det ofrivilliga sparandet leda till och hur ska man tänka kring kapitalförvaltning i kristider? Hanna Porkka har en ny, intressant roll som kapitalförvaltningschef och vice-vd på S-Banken.
Med över 25 år i finansbranschen och i flera ledande positioner bland annat som fondchef på Nordea har du länge haft överblick över det samhällsekonomiska läget. Vad är det som gör jobbet intressant?
Det handlar om att förstå den värld vi lever i och att förstå hur samhällsekonomin fungerar. Finansbranschen har en central funktion för samhället. Och det händer så mycket både globalt och här i Finland. Man har aldrig tråkigt på jobbet.
Vilken indikator tycker du är viktigast för en kapitalförvaltare?
Om jag endast får välja en indikator så är det S&P 500. Med 500 bolag får man en bra helhetsbild över aktiemarknaden. Om S&P 500 stänger på plus, kan man också anta att de europeiska börserna gör det. Det är ett index jag håller koll på under arbetsdagen om jag hinner, men allra senast strax före läggdags. I och med coronapandemin är det många som oroar sig för sina placeringar.
Vad kan du ge för allmängiltigt råd i dagsläget?
Du ska ha en placeringsplan. Du ska veta hur länge du tänker placera, vilket mål du har och vilka pengar det är du placerar. Efter att ha grundförutsättningarna klara för sig själv är nästa steg att diversifiera sin portfölj. Pessimister har redan i många år väntat på en total börskrasch. Det kommer att komma fler svackor, men en mycket utspridd portfölj är lösningen. Den klarar också kraschen och ger avkastning på lång sikt. Dessutom ska man ha mer än bara aktier i sin portfölj. Under pandemin har den samlade förmögenheten stigit.
Vad ligger bakom det ökade sparandet?
Att spara och placera har blivit vardag för många. Ännu för tio år sedan rådde en missuppfattning om att kapitalförvaltning bara är något för en rik elit. Nu tycker många att det är lika naturligt som att borsta tänderna. Spariver är något som är beroendeframkallande. När man väl har placerat de första pengarna är det motiverande att se dem växa.
Vad händer när shoppandet kommer i gång efter pandemin?
Jag tycker att det är realistiskt att förvänta sig en ökning i konsumtionen när restriktionerna lättas. Människor har ett uppdämt behov att resa, uppleva och göra saker. Personligen vill jag också resa igen när det är säkert och ansvarsfullt. Men jag hoppas verkligen att sparivern för de nyblivna placerarna håller i sig längre än coronapandemin.
Så en konsumtionsfest är att vänta?
Ja, jag tror att människor börjar konsumera som förut. Speciellt den delen av befolkningen som inte känner sig bekväm med e-handeln kommer att ta igen shoppingen när det blir möjligt. Hushållen sparar i aktier och fonder, men också direkt på brukskontot trots att man inte får någon ränta.
Hur ska man se på det?
Vi gjorde en rätt stor enkätundersökning för några år sedan. En väldigt stor andel av de tillfrågade ansåg att sparande är nyttigt och viktigt. Men bara hälften av dem som uppgav det som viktigt placerade själva regelbundet. Som orsak uppgav man att det är svårt att börja och att man saknar kunskap. På bankkontot är pengarna lata. De ska sättas i arbete. Det är bra för samhället, men särskilt för individen att flytta pengarna från brukskontot till något som ger bättre avkastning. Samtidigt som sparandet har ökat har finländare aldrig varit så skuldsatta som nu.
Vilket är det bästa måttet för hur finländarnas privatekonomi är?
Jag tycker att nettotillgångar är den bästa mätaren. Då ser man på båda sidorna: skuld och förmögenhet. Nettotillgångarna berättar dessutom mer än att lägga skuldsättningen i relation till inkomsterna som man ofta gör i statistiken.
Behöver man vara orolig för finländarnas skuldsättning?
Nej, jag skulle inte vara orolig för finländarnas skuldsättning. Om det är någon form av skuldsättning som oroar mig så är det den offentliga sektorns ökade skuldsättning. Förstås är det viktigt på ett personligt plan att skuldnivån är rimlig. Det kontrollerar bankerna när de beviljar lån. I USA skickar man ut stödcheckar till amerikanska hushåll för att få i gång konsumtionen.
Hur kan det påverka finländska hushåll?
Intressant fråga. Några omedelbara effekter tror jag inte att stödcheckarna får, men indirekta effekter kan uppstå. I USA utgör konsumenterna 70 procent av landets bnp. USA:s bnp å sin sida har en stor betydelse för hela världens bnp. Om de amerikanska konsumenterna har mer pengar att sätta sprätt på innebär det att de amerikanska företagen gynnas. Och om det går bra för de amerikanska bolagen återspeglas det på börsen och därigenom också på världsmarknaden. Joe Bidens generösa stöd kan därmed ge en indirekt, positiv inverkan på de finländska hushållen.
