Den långtgående specialiseringen är en grundbult inom det moderna samhället. Samtidigt verkar forskare, politiker och allmänheten ha allt svårare att förstå varandra.
“A scientific truth does not triumph by convincing its opponents and making them see the light, but rather because its opponents eventually die and a new generation grows up that is familiar with it”, sa Nobelfysikern och kvantteoretikern Max Planck i sin vetenskapliga självbiografi.
Vår vetenskapsuppfattning försöker lösa enskilda, globala problem, såsom tillgången på mat, energi och vatten, medan helhetsperspektivet råkar i skuggan. Även den språkliga komplexiteten skapar klyftor mellan olika discipliner. Samtidigt som vi ackumulerar specifik kunskap och lär oss allt mer om allt mindre, så kanske vi till slut vet allting om ingenting?
Humanister, natur- och samhällsvetare drivs av samma nyfikenhet, samma intellektets aptit, men verkar driva allt längre in i hypernischad kunskap och ifrån varandra. De stora sambanden och nya slutsatserna uteblir. Humanistiska kunskaper som empati, kritiskt tänkande och kommunikation är måhända underuppskattade bland naturvetare och teknikbolag. Kanske är det delvis därför som
Finlands 100 största IT-bolag (Nokia och Microsoft Mobile borträknade) gått miste om 11 000 jobb mellan 2010 och 2014? Samtidigt utgör fackidioti ett skydd mot yttre styrning …
Vi människor tror att vi vet en massa, speciellt ifall ’kunskapen’ utgör en bra story. Redo? Kamelens pucklar innehåller inte vatten utan fett. Vatten i badkar och handfat snurrar inte i olika riktningar på norra och södra halvklotet, jordens rotation påverkar inte dylika mikrofenomen. Corioliseffekten syns däremot inom cykloner.
Månen har ingen mörk sida. Sorry, alla Pink Floyd-fans! Båda sidorna får lika mycket solljus. Däremot vänder månen alltid samma sida mot jorden, eftersom månens rotation kring sin egen axel sammanfaller med rotationen kring jorden. Den kinesiska muren kan inte ses från månen, den seglivade myten kokades ihop av antikvarien William Stukeley redan 1754.
Varken inuiter eller samefolk har hundratals ord för snö, det är en överdrift som matas av okritiska journalister, amatörforskare och skönlitterära författare, ända tillbaka till antropologen Franz Boas 1911.
Kameleonter ändrar färg enligt kroppstemperatur, sinnesstämning, för att skrämma rovdjur och för att locka partners, snarare än för att uttryckligen kamouflera sig.
Blixten kan slå ned två, eller flera gånger på samma ställe, i synnerhet i TV-torn och i skyskrapor. Det av läkare bekräftade rekordet innehas av parkvakten Roy Sullivan, som träffades sju gånger 1942-1977. Dock överlevde han inte en olycklig kärlek.
