Under några decennier har landets ledande politiker oberoende av parti samt nationalekonomer passivt tittat på när flera industrigrenar har skurits ned, i en del fall nästan helt nedmonterats. De har tröstat sig och väljarna med att tjänstesektorn ökat mer än de försvunna industrijobben.
Därför var det uppfriskande att panelen i radions Godmorgon Världen P1 i söndags förmiddag diskuterade om s-mp-regeringen lyckas få ned arbetslösheten till EU:s lägsta nivå 2020, apropå regeringspaketet i veckan som gick.
Äntligen hörde vi några kraftfulla ord om exportindustrins betydelse för jobben. Vänsterdebattören Lotta Gröning, tidigare politisk chefredaktör på Norrländska Socialdemokraten, debattredaktör på Aftonbladet och nu fristående krönikör på Expressen:
”Vi måste ha igång exportindustrin, det är där jobben måste komma.”
Gröning fick medhåll från Elisabet Sandlund ledarskribent på Dagen, tidningen på kristen grund. Dock invände Göran Greider, politisk chefredaktör på Dala-Demokraten, att svensk industri ändå går ganska hyggligt just nu. Och på sedvanligt underhållande sätt slängde Greider ur sig festliga formuleringar hur arbetslösheten kan minska ”med höjd utbildningsstandard så att vi får mer alerta konsumenter” och ”det är bättre att befria oss alla genom att sänka arbetstiden”.
”Oss alla” – det gäller knappast Greider själv som torde vara landets flitigaste ledarskribent, krönikör, författare och debattör i olika medier och paneler. Det är lätt att med en klackspark göra sig till talesman för alla som INTE vill arbeta mindre och dessutom tro att välfärden totalt sett inte blir lidande av kortare arbetstid.
