Som ett resultat av påtryckningar från politiker, investerare, miljöorganisationer och framförallt kunder så börjar företagens verksamhet alltmer beakta miljöfrågor. Frågan som då uppstår är ifall miljösatsningarna endast medför kostnader eller ifall de är ekonomiskt lönsamma.
Karl Felixson är forskardoktor i finansiell ekonomi vid Hanken i Helsingfors, specialiserad på företagsvärdering, företagsköp och -fusion samt investerarbeteende.
Samvetets pris. Kostnaderna som uppstår består främst av investeringskostnader i utsläppsteknik och användandet av miljövänliga (men dyrare) råmaterial vilket försämrar företagets konkurrenskraft på den globala marknaden. Förutom teknologi- och råvarukostnader så kräver en övertygande satsning på miljön även att man följer upp verksamheten kontinuerligt vilket leder till kostnader för administration. Kostnaderna förväntas uppvägas av ökat anseende vilket förhoppningsvis leder till ökad efterfrågan och ett högre pris som slutkunden betalar. Det är dock skäl att minnas att även om kundernas generella attityd till miljövänliga produkter är positiv så är det ingenting som garanterar att kundens verkliga köpbeteende följer samma inriktning.
Attraktionskraft. Förutom ett förbättrat rykte, vilket förväntas leda till ökad efterfrågan och högre pris, så kan miljösatsningar även medföra andra ekonomiska fördelar. Vissa företag och organisationer ställer krav på sina leverantörer gällande miljöansvar, ifall dessa krav inte uppfylls så är den delen av marknaden onåbar. Även möjligheten att differentiera produkten via miljösatsningar är värd att notera. Det är även möjligt att vissa kostnader dämpas med hjälp av miljövänlighet. Till exempel avfallskostnaderna kan sänkas i samband med en effektivare avfallshantering.
Vidare så finns det investerargrupper som ställer olika etiska krav på investeringsobjekten. Genom att agera miljömedvetet blir man intressant för dessa investerare (till exempel gröna fonder) och kan därigenom sänka kapitalkostnaderna. Slutligen är det möjligt att miljösatsningar attraherar välutbildad arbetskraft som värdesätter miljön. I slutändan är det en empirisk fråga ifall miljö-medvetenhet faktiskt leder till ekonomisk nytta eller ekonomiska kostnader.
Skandaler. Först och främst lönar det sig att notera att aktiekursen reagerar kraftigt på negativa miljörelaterade incidenter, till exempel läckaget i Talvivaaras avloppsvattenbassänger i november 2012. Genomsnittet i ett antal forskningsrapporter visar att sådana händelser resulterar i en onormal aktieavkastning på -2,2 procent per dag, dock med stor variation från fall till fall. Dessa studier svarar dock inte på frågan varför aktiekursen sjunker. Det kan tänkas handla om allt från rädsla för böter, uppskattade kostnader för sanering, fruktan för att kunderna/samarbetsparterna ska överge företaget, till en misstanke om att ledningen är inkompetent.
Negativ eller positiv avkastning. Hur är det då med positiva miljöhändelser, det vill säga satsningar på miljön, vad har de för inverkan på företagets lönsamhet och värde? Antalet publicerade vetenskapliga artiklar gällande miljösatsningars inverkan på företags lönsamhet och aktievärde är förhållandevis litet, endast en bråkdel jämfört med publikationer gällande till exempel socialt ansvarsfulla investeringar (då och då tas miljön in som en bifråga i undersökningar som behandlar socialt ansvarsfulla investeringar).
Två relativt färska undersökningar inriktade uttryckligen på miljösatsningar, gjorda på den amerikanska marknaden, ger vid handen att inverkan på företagets kortsiktiga prestation (mätt med ROA, avkastning på totalt kapital/tillgångar) är negativ. Med andra ord medför miljösatsningar sjunkande lönsamhet. Å andra sidan uppvisar båda undersökningarna ett positivt samband mellan miljö-satsningar och företagets värde (mätt med Tobins Q, kvoten mellan värdet av total aktie-stock och återanskaffningspriset).
Detta kan tolkas som att miljösatsningar ger upphov till ökade kostnader på kort sikt, men att investerare förväntar sig att miljösatsningarna ska vara värdeskapande på lång sikt, och att de därför är beredda att betala ett högre pris för företag som är proaktiva gällande miljöfrågor. En annan alternativ tolkning är att en stor mängd investerare prefererar företag som aktivt investerar i miljölösningar och som en följd av detta betingar dessa företag ett högre pris.
Ergo? I slutändan bör man vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser. Antalet oberoende forskningsrapporter inriktade uttryckligen på miljösatsningarnas ekonomiska inverkan är få till antalet, mängden data är för det mesta begränsad till specifika branscher på den amerikanska marknaden, och mätningar av miljösatsningar är väldigt ogenomskinliga. Dessutom är det möjligt att det ekonomiska klimatet, till följd av kriser som avlöst varandra i snart 10 år, har hårdnat och att attityden i dag inte är lika positivt till miljö-satsningar som tidigare.
