Med mindre än ett år kvar till Storbritanniens planerade EU-utträde hopar sig fortfarande frågorna. Det enda regeringen May presterar är vaga ambitioner och pompösa tal. Och som känt skyr näringslivet ovisshet som pesten.
Frågetecknen gäller bland annat Londons framtida status som europeiskt finanscentrum samt Storbritanniens handelsförhållande till EU och de länder som EU i sin tur har handelsavtal med. Trots pompösa tal från premiärminister Theresa May och en rad av hennes ministrar – tal som av EU-byråkrater har beskrivits som en samling ”vaga ambitioner” – är det fortsatt svårt att sia om vad som kommer att hända dagen efter att brexit äger rum, den 29 mars 2019.
Osäkerheten. Den uppmärksammade förhandlingsrunda som avslutades tidigare i våras etablerade i stort riktlinjerna för hur läget kommer att se ut under den knappt två år långa övergångsperiod som tar vid den 30 mars nästa år. Men för många banker och företag innebär övergångsperioden mest att den nuvarande luddigheten förlängs med ytterligare två år.
Den rådande ovissheten tycks i sig vara ett problem. Teorierna om vad brexit kommer att ha för konsekvenser för europeiska banker och företag som är verksamma i, eller på något vis beroende av, ett fortsatt okomplicerat förhållande mellan Storbritanniens och EU är många och ofta motsägelsefulla. Och ett tillstånd präglat av osäkerhet är som bekant avskytt av företag och banker.
”Vi har noterat att flera stora, viktiga företag är oroliga för läget. De måste förbereda sig, men det är svårt då de ju inte vet vad de ska förbereda sig för. Osäkerheten är det största bekymret, vi vet inte hur Storbritanniens framtida status kommer att se ut”, säger Penna Urrila, direktör och chefsekonom på Finlands Näringsliv.
Överenskommen övergångsperiod. Avtalet om övergångsperioden var tänkt att skingra dimmorna något. Åtminstone i ett kortare perspektiv tycks det ha haft en något lugnande effekt, i alla fall bland vissa banker och företag.
”Övergångsavtalet har lindrat lite av osäkerheten. Bank of England har medverkat till att vi bättre förstår hur vi kommer att behandlas efter den 29 mars 2019 ”, säger Mark Luscombe, Skandinaviska Enskilda Bankens (SEB) chef i Storbritannien.
Pia Petersson text
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!