Olof Schybergson har byggt upp ett av toppföretagen inom digital design. Och det nästan helt utan vassa armbågar.
I mitten av Helsingfors, rättare sagt i mitten av Korvhuset, sitter en grupp människor och funderar på hur vi betalar för våra inköp om ett par år. Då har vi möjligtvis gjort oss av med vår läderplånbok. Vår smarttelefon blir ännu mer oumbärlig för oss då vi samlat våra kreditkort, lojalitetskort och bankkort i den. Vi snuddar vid kassaapparaten för att betala och tar emot skräddarsydda erbjudanden per sms.
Det är Fjords Helsingforskontor vi talar om, där 55 människor jobbar. På tio år har Fjord blivit ett av de största namnen inom digital design. Företaget grundades 2001, precis då techbubblan hade spruckit, av Mike Beeston, Mark Curtis och finlandssvenska Olof Schybergson. De hade alla jobbat tillsammans på ett av dotcom-tidens ikonföretag, Razorfish.
Det finns något av dotcom-atmosfär över Fjords Helsingforskontor också.
Inredningen är minimalistisk, ljus och fräsch, espressomaskinen fräser på och mitt i kontoret finns ett stort trumset. Men där techbubblan handlade mycket om image och stora förväntningar men mindre om innehåll och realism, är tonen en helt annan på Fjord. Under tio år har företaget vuxit kraftigt och har nu utöver Helsingforskontoret också kontor i London, Berlin, Paris, Madrid, New York, Stockholm och San Francisco. Kunderna inkluderar bland annat Nokia, Citibank, BBC, Foursquare, Flickr och Vodafone.
”Man kunde anse oss vara antingen idioter eller stora visionärer då vi grundade ett företag som satsade på digitala tjänster 2001”, säger Schybergson, företagets vd.
Som creative director på Razorfish i London hade Schybergson en imponerande karriär bakom sig inom digital design. Då han efter flera års hybristider i början av 2000-talet stod inför uppgiften att välja ut vem han skulle avskeda beslöt han sig för att också själv packa ner krukväxten och lämna Razorfish. Han fick intressanta erbjudanden, bland annat från BBC som ville anställa honom för att leda deras interaktiva avdelning, men nappade i stället på idén som hans två kolleger från Razorfish, Mike Beeston och Mark Curtis, kom med. De skulle grunda ett eget företag som skulle fokusera på digital design. De lyckades övertyga en svensk riskfinansiär och år 2001 grundades Fjord.
”Vi hade tre mål: vi ville fortsätta jobba tillsammans, vi ville vara ett tjänsteföretag och vi ville fortsättningsvis jobba med digitala tjänster.”
Men då internetföretagens melodi i hög grad baserade sig på marknadsföring och information i slutet av 90-talet ville Fjord-grundarna koncentrera sig på tjänster.
”I stället för att skapa hype kring produkter var och är vårt mål fortfarande att skapa kärnupplevelser.”
De var alla överens om inte ta några kodare med sig. På Razorfish upplevde Schybergson att det var en utmaning att ha både kreativa designers och kodare under samma tak.
”När du har ett stort antal kodare måste du ha projekt som passar deras kunnande. Du måste sälja en armé av en viss typs kodare och då kan man inte vara agnostisk vad gäller plattformsbesluten”, förklarar Schybergson.
Trots att Schybergson har jobbat med internet så gott som hela sin karriär är teknik inte något han brinner för.
”Jag är mer intresserad av möjligheterna med mediet, hur man skapar användarupplevelser.”
Ett av Fjords projekt, Flirtomatic, var ett koncept man kom på internt på Fjord men det fanns ingen kund. Med hjälp av en investerare gjorde man en spin-off av konceptet och i dag är det en framgångsrik mobil dejtingtjänst.
Konstintresserad
Enligt en klasskamrat ritade Schybergson precis hela tiden som barn. Efter studenten stack han till Tyskland för ett år där hans pappa hade hjälpt honom att få ett jobb på en pappersfabrik. Då han kom hem studerade han filosofi och funderade på att bli konstnär. Men eftersom framtidsutsikterna för en konstnär är rätt vaga satsade han på filosofi i stället. Efter ett år hoppade han av och sökte in till Grafiska institutet i Stockholm men märkte snart att det handlade mer om repro och tryckpressar än om design. Men det ledde till studier i grafisk design i England och där började han också intressera sig för det digitala mediet.
”De smartaste typerna på min kurs verkade hela tiden syssla med datorer och jag ville förstås vara lika cool.”
Den digitala världen tilltalade direkt eftersom slutresultatet är väldigt lika det man skapat.
”I den tryckta världen beror slutresultatet mycket på pappret och reproprocessen. Jag attraherades av att digital design var så dynamiskt och att man kunde tillägga roliga saker som ljud.”
Fokus på samarbete
Den rätta attityden bygger på bra samarbete, både inom företaget och med kunderna. Också i linje med hurdan Schybergson är själv, ödmjuk och intresserad av vad motparten har att komma med, vill man heller inte odla en kontrollmentalitet.
”Vi måste inse att vi inte är de enda för kunden utan måste snarare se dem som våra partner. I väldigt många företag tror man att man måste kontrollera kundförhållandet.”
Företaget har olika koncept och verktyg för att odla den här mentaliteten, bland annat något vad man kallar ”Fjord Rumble”, en intensiv två dagars workshop där man samarbetar med kunden och byter teamsammanställningen ofta.
Då Fjord öppnar nya kontor är alltid en del av personalen gamla Fjord-anställda för att säkerställa att också det nya kontoret präglas av samma Fjord-DNA.
Inte för mycket
Vad gäller designbiten är företagets rättesnöre elegant enkelhet. För mycket blir rörigt.
”Då du formger ett utrymme sätter väggarna gräns för hur mycket saker du kan tillägga. I den digitala världen är det väldigt lätt att tillägga hur många egenskaper som helst men det leder ofta till att tjänsten blir klumpig och svår att använda. Inom digital design måste man prioritera. Elegans är viktigt för att skapa en emotionell reaktion hos användaren.”
För i grund och botten handlar det om emotioner då användaren besluter sig för om hon eller han gillar tjänsten eller inte. Enligt Schybergson gäller det att få användarna att förälska sig i tjänsten för att kunna skapa en bestående kundrelation.
”Det är lätt att förlora sig i tekniska termer och branschjargong när man säljer digitala tjänster, men på Fjord efterliknar vi i stället processen med ett mänskligt förhållande.”
Första stadiet handlar om ’match-making’, det vill säga processen att hitta en tjänst. Sedan går man in i ’dejtingstadiet’ där man testar tjänsten. Där vill man uppnå en wow-reaktion. Men för att förhållandet ska bestå eftersträvar man ’true love’, riktig kärlek. I det här stadiet känner användaren att just den här tjänsten är det självklara valet.
Tillbaka till människan
Då 1990-talet handlade om internet och 2000-talet om mobila lösningar säger Schybergson att vi nu starkt går in i eran för smarta apparater. Och där spelar vi människor en viktig roll. Våra apparater kan läsa oss allt bättre och på så sätt hjälpa oss i våra dagliga liv. I allt större utsträckning tar vi små delar av datorerna och integrerar dem i väldigt små format. Man talar om ’distributed computing’, ’internet of things’ och ’web of sensors’. Tänk i termer av den digitala plånboken eller tjänster som Runkeeper.
Man talar också om att klockan blir vårt nästa universalobjekt med många integrerade egenskaper. Speciellt inom hälsa och må bra-sektorn finns det många applikationer som analyserar hur du sover om nätterna och hur du rör på dig.
Nästa steg är enligt Schyberson medicinbranschen. Telefonen kan följa vår EKG och slå larm om en hjärtattack är i ankommande.
”Det kommer att ske en fusion inom fysisk verklighet och det digitala”, förutspår Schybergson.
Lena barner-Rasmussen text
Karl Vilhjálmsson foto
Intervjun kan läsas i sin helhet i den tryckta upplagan av Forum för ekonomi och teknik
