Sällan eller aldrig har vi upplevt en så populär politiker som Elisabeth Rehn, finländsk presidentkandidat, EU-parlamentariker, FN:s människorättsombud i Bosnien, mm, som när hon två veckor före sin 80-årsdag framträdde på Finlandsinstitutet i Stockholm. Distans till politiken, överseende med tidigare fiender, humor, fighteranda mot mansväldet i hemlandets politik, rev hon ned applåder och skratt när hon på tisdagskvällen svarade på frågor om biografin ”Lillan – Elisabeth Rehns sällsamma liv”.
Jag intervjuade henne 1993 i Helsingfors då hon sedan några år var den första kvinnan i världen på motsvarande post. Det skedde i försvarsministeriet i en tidigare kasern i centrum som blev sönderbombad under fortsättningskriget i februari 1944. Intervjun skedde sedan Elisabeth Rehn i hemlighet tillsammans med presidenten, statsministern och finansministern hade beslutat att välja det amerikanska stridsflygplanet F18 Hornet istället för svenska Gripen, ryska Mig-29, franska Mirage och amerikanska F16.
Det var en order på 64 stridsflyg och besvikelsen var stor på Saab (som jämförelse köper Brasilien 36 och tidigare Sydafrika 28 stridsflyg). Rehn berättade nu att diskussionen med de tre andra politikerna måste vara hemlig för att inte olika kvinnliga politiker skulle reagera mot att Finland skaffat dyrt stridsflyg mitt under landets värsta ekonomiska kris sedan andra världskriget.
Att det inte blev ryska Mig berodde på att man var osäker på att kunna köpa reservdelar i framtiden, sade Rehn diplomatiskt, att det blev amerikanskt på att Finland efter Sovjetunionens sammanbrott verkligen ville visa att man tillhörde väst. Underförstått att det inte då var tillräckligt med svensk neutralitetspolitik.
Rehn hade börjat som fotbollsmamma i en förort, halkade in på en lista för svenska folkpartiet som brukar få omkring halvdussinet procent totalt i landet, slog partiets huvudkandidat med 19 rösters marginal i Finlands utpräglade personvalssystem där partierna inte prioriterar kandidaterna på listorna. Rehn fick höra att det skulle nog bara bli en period, hon kände sig utanför etablissemanget och fick bred uppbackning för att ställa upp i presidentvalet 1994. Hon fick 46 procent av rösterna mot Ahtisaaris 54 procent. Det får sägas vara en mätare på sällsynt personlig popularitet för en politiker som inte gjort karriär via det egna partiets ungdomsförbund, kvinna från en liten språklig minoritet i vad hon själv upplevde som ett manschauvinistiskt politiskt etablissemang och i ett parti som brukar få omkring 5 procent av rösterna i riksdagsvalen.
Elisabeth Rehn sitter fortfarande i styrelsen för Internationella brottmålsdomstolens offerfond.
