Datoriseringen tar över allt fler jobb och snart hamnar även bokförare på arbetets museum bredvid telegrafister och sekreterare.
Det är i första hand jobben med medelinkomster som hotar försvinna, inte de med låga löner: automatiseringen och digitaliseringen tar nämligen över allt fler av tjänstemännens rutinuppgifter, enligt rapporten ”Teknisk utveckling och jobbpolarisering” från den svenska tankesmedjan SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.
Under perioden 1975–2005 tillkom 150 000 låglönejobb och 250 000 höglönejobb, samtidigt som det försvann drygt 100 000 mittenlönejobb i Sverige. Enklare rutinuppgifter har utplånats, såsom växeltelefonister, vissa typer av bokföring och repetitiva industrijobb.
Flera aktuella studier visar att en liknande utveckling skett i andra OECD-länder. Jobb med topplöner som ingenjörer och läkare är däremot omöjliga att ersätta med datorkraft. I dessa fall ökar produktiviteten tack vare digitalisering, vilket gör att rentav fler människor därmed kan anställas.
Emotionell intelligens. Typiska låglönejobb som städare och vaktmästare kan inte heller ersättas med datorer. Sammantaget blir det alltså jobb i mitten som försvinner medan de med höga och låga löner blir kvar eller ökar. Därmed ökar också polariseringen på arbetsmarknaden enligt SNS, som sammanfattar internationella studier inom området, bland annat från USA, Storbritannien och Tyskland.
Författarna till rapporten, nationalekonomerna Adrian Adermon och Magnus Gustavsson vid Uppsala Universitet, delar upp arbetsuppgifterna i tre kategorier: abstrakt jobb som gynnas av datorkraft, service som inte påverkas, samt rutinuppgifter som kan ersättas med automation, robotar och datorer.
Anledningen till att servicejobben inte påverkats nämnvärt av datoriseringen är att de kräver social och emotionell förmåga som inte låter sig rationaliseras.
Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!
