Även i det värsta vintermörkret finns det alltid hopp om ljus. Endera på varmare ort eller i form av ett snötäcke som tyvärr aldrig kan tas för givet. Och med snön kommer skidåkningen, som lockar oss att planera nya skidresor både i hemlandet och utomlands. Våra nordiska fjäll bjuder på fina naturupplevelser i både spår och backe, och har man tur är både vinden och temperaturen mild uppe på fjället. Men för hängivna slalomåkare lockar alltid de högre bergen och längre åken. Och då det råder brist på den varan ligger alla alternativ tyvärr utomlands.
Om man håller sig inom Europa är urvalet mer än rikligt. Alperna är alpinismens vagga och i varje land kring den långa bergskedjan finns en handfull klassiska skidorter. Lägg till ännu fler mindre kända orter så börjar beslutsprocessen bli riktigt svår. Frågan som många ställer sig är vilken ort som är bäst just för dem. Svaret beror främst på två saker: nivån på skidåkningen och stämningen och serviceutbudet i byn. Skidåkningen är självklart viktig – för en nybörjare blir en ort med för krävande och brant skidåkningen ingen njutning. Och vice versa – en skidort med endast kortare nybörjarbackar kan bli tråkig för en mer erfaren skidåkare. Lösningen är att satsa på en mångsidig ort med varierande skidåkning i olika slags terräng. Ännu viktigare är att välja en snösäker ort som ligger på hög höjd – både byn och skidsystemet. Då är det mindre risk att råka ut för isiga och grusiga backar utan nysnö.
En annan viktig faktor är transporten. Skidorterna ligger oftast långt uppe i dalar och berg, och valet av närmaste flygfält är oftast ett litet pussel. Kända städer med närliggande skidorter är Geneve, med bara en timmes bil- eller busstransport till det mångsidiga och snösäkra skidmeckat Chamonix. Även Zürichs flygplats har fördelen att ha goda tågförbindelser direkt till många skidorter, och samma gäller München, som har tågförbindelse till bland annat St Anton och Kitzbühel i Österrike. Tågförbindelsen är ofta att föredra, då ett snöfall kan göra en bilfärd i Alperna både långsam och osäker.
Alpmat. Ost, potatis och charkuterier är gemensamt för alla länder i Alperna.
Gulasch, knödlar och korv. Ett tredje val gäller tillvaron i själva alpbyn, vilket innebär mat och logi. Då Österrike och Tyskland bjuder på klassiska alpbyar går maten också i traditionell stil: mycket gulaschsoppa, knödlar, schnitzlar och korv. I Schweiz serveras tysk-, fransk- och italienskinspirerad mat, medan de franska och italienska orterna stoltserar med sina nationella kök.
I bästa fall bjuder de franska och italienska bergsrestaurangerna på stora matupplevelser – till exempel i många franska orters enkla bergsstugor och härbärgen uppe på hög höjd serveras mat av imponerande standard. Nere i byarna brukar varje större skidort ha en eller flera restauranger av Michelinstandard.
Orörd snö på mindre orter. Hör man till de mer kräsna skidåkarna som letar efter både höga, branta toppar och bra offpiståkning finns det många favoriter att välja mellan. De självklara klassikerna är Chamonix, Verbier, St Anton och Engelberg. Men då tävlan om den orörda snön är hård, lönar det sig att också minnas mindre orter som Serre Chevalier och La Grave i Frankrike samt Ischgl i tyskspråkiga Alperna.
Att jämföra Alpernas skidorter är svårt, men vill man tro den inflytelserika resetidningen Conde Nast Travellers stora läsaromröstning i år är det de följande orterna man ska boka sin skidresa till (se faktaruta). Frankrike och Schweiz dominerar listan även om mysiga Cortina d’Ampezzo i Italien ligger som etta. I detta fall har än en gång de tre viktigaste faktorerna bidragit till placeringen: höga, snösäkra bergstoppar med bra skidåkning, mysig liten alpby med trevliga hotell samt bra restauranger med god mat – i detta fall det oslagbara italienska bergsköket.
Kenneth Nars text
