Få inser hur vitt och brett de globala tentaklerna hos näthandelsjätten Amazon och dess grundare Jeff Bezos sträcker sig.
Amazons grundare Jeff Bezos var länge något av teknikindustrins doldis. Nu är han världens rikaste människa och har den senaste tiden accepterat rampljuset. Han ses nu som en av USA:s mest visionära företagsledare, med investeringar inte bara i näthandel men också i teknikproduktion, molnbaserad databehandling, livsmedelshandel, ljud- och videostreaming, media, sociala nätverk, rymdforskning, bioteknik – och nu senast sjukförsäkringar.
Bezos inledde karriären relativt blygsamt när han tidigt såg den ekonomiska potentialen i internet och tillsammans med hustrun bilade från Massachusetts till delstaten Washington för att starta Amazon 1994. Det började med böcker och Bezos körde själv varor till postkontoret i sin stadsjeep.
I dag säljer Amazon i stort sett alla upptänkliga produkter, har 566 000 anställda, lagerlokaler över hela USA och ett börsvärde nära 700 miljarder dollar, snudd på Microsoft. Bezos själv beräknas vara värd över 100 miljarder dollar. Bezos var 1998 en av de första att investera i Google, 250 000 dollar motsvarande 3,3 miljoner aktier som i dag är värda flera miljarder.
Gubben i lådan. Den 27 juli blev Jeff Bezos världens rikaste person, med en förmögenhet på 90 miljarder dollar, enligt Forbes. Summan växte till 119 miljarder i början av februari 2018. Bild: Flickr/Insider Monkey
Tålmodig och ljusskygg. När teknikbubblan brast år 2000 tvingades andra näthandlare ge upp. Bezos blev en av de få som överlevde kraschen men pressades av investerare att visa vinst. Han hävdade att den skulle komma så småningom. Speciellt sedan 2015 har det tagit fart. Vänner säger att Bezos tar ett långsiktigt perspektiv i andra investeringar och är villig att vänta ut resultaten i flera årtionden.
Bezos har alltid varit villig att förklara företagets strategi samt presentera och sälja nya produkter, men valde tills nyligen i övrigt en relativt anonym tillvaro. Trots att han 1999 av tidskriften Time utsågs till årets person förblev han en såväl mytisk som mystisk figur som undvek att ge sig in i den politiska debatten av fruktan att det kunde skada Amazons affärer. Även när Amazon tidigt sökte undvika att betala delstatlig saluskatt med motiveringen att dess verksamhet inte kände delstatsgränser var dess politiska påtryckarverksamhet blygsam, och företaget gav till sist upp den kampen.
I dag är situationen en helt annan. Bezos, vars adoptivpappa är kubansk invandrare, donerade mitt i president Trumps och republikanernas kamp mot illegala immigranter 33 miljoner dollar för stipendier för terminsavgifter till universitet åt barn till dessa invandrare.
Leif Bergström text
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Paperini!
