Vi är alla medvetna om att det tyvärr i parförhållanden och nära relationer kan förekomma fysiskt våld. Vi torde också vara relativt medvetna om att psykiskt våld spelar en stor roll och påverkar beslut om att avsluta relationer. I våldsamma relationer är det ofta en kombination av våldstyper som bildar en fatal helhet. Det psykiska våldet går ut på att knäcka personens självkänsla och förmåga att tro att hen kan klara sig på egen hand, och föregår ofta det fysiska våldet. Det som kanske inte är lika känt är att det fysiska och psykiska våldet kan kombineras med en tredje form av våld: nämligen det ekonomiska.
Marina Nygård är ekonomirådgivare på Marthaförbundet och grundare av Facebookgruppen Fyrkista – jämställd ekonomi i Svenskfinland.
Utpressning och våld. Det ekonomiska våldet är kanske inte lika tydligt för oss, och kan variera i omfattning. Termer som ekonomisk makt eller ekonomisk utpressning kan kanske vara mer lämpliga, men då det kombineras med psykiskt och fysiskt våld är det berättigat att tala ekonomiskt våld. Våldspiralen kan exempelvis se ut så här: ”Du är värdelös” (psykiskt våld). ”Du är värdelös och förtjänar att bestraffas för det” (fysiskt våld). ”Du som är så värdelös, hur tror du att du ska klara dig utan mig och min lön? Dessutom är pengarna i mitt namn” (ekonomiskt våld).
Då Marthaförbundet i sin verksamhet lyfter upp vikten av att prata om pengar så är anledningen att det i värsta fall kan gå mycket illa om en inte är medveten om sina rättigheter. Det handlar om att kunna gå ut ur en relation utan att desto mer behöva oroa sig över sin ekonomiska framtid.
Vi hör ofta exempel på hur den ena parten i förhållandet har skött löpande anskaffningar till hemmet medan den andra har samlat på sig en förmögenhet – och hur ekonomiskt förödande detta är vid separation. Vi har också extrema situationer där det kan handla om liv och död. För den som kanske i åratal har tryckts ner psykiskt och fysiskt kan det ekonomiska vara det yttersta hindret för att söka hjälp och gå vidare. När du inte har ett eget bankkonto, eller kontot gapar tomt – hur fixar du ett nytt boende åt dig, vågar du anta att du kommer att klara dig själv ekonomiskt?
Inte bara en klassfråga. Det är kanske lätt att tro att detta är en problematik som berör de mindre bemedlade och de lågutbildade. Men det finns forskning som visar att det bland de högutbildade och medelklassen är svårast att lämna ett destruktivt förhållande, kanske för att det ekonomiska fallet blir så högt, samtidigt som den sociala fasaden upplevs som så viktig. Eller kanske för att det finns en föreställning om att ”jag borde ha varit smartare än såhär, hur förutsåg jag inte det här?”.
Katarina Wennstam, svensk författare och opinionsbildare, skrev slagkraftigt om ekonomisk självbestämmanderätt i en kolumn (https://bit.ly/2vAirlj) som tidningen Damernas värld (ägd av Bonnier Magazines & Brands) valde att inte publicera. Texten lyfter fram problematiken i att många vill leva ett liv som kräver inte en, utan två inkomster. Ett liv som innebär badrumsrenoveringar, semesterresor och Riesling i solnedgången.
I kolumnen berättar hon om den persiskfödda kvinnan som började sitt liv i nya hemlandet med att öppna ett bankkonto – av den enkla anledningen att hon kunde – och fortsatte med att lyfta upp kontrasten till den svenskfödda kvinnan som inte har en aning om hur stort lån hon och hennes partner har, eller hurudan ränta – för allt det ekonomiska överlåter hon åt sin man.
Wennstam berättar att hon har förlorat räkningen på hur många par hon vet som håller ihop, inte för barnens skull, utan för banklånets och semesterresornas del. Hennes kolumn, som finns att läsa på hennes Facebooksida publicerad 3.7.2018, har flera goda poänger som får Rieslingen i solnedgången att smaka lite beskt. Frågan är hur stor ens ekonomiska trygghet måste vara om vi inte är beredda att ge avkall på lyxlivet. Men klart är att den ekonomiska tryggheten och parförhållandet har flera dimensioner än vi är bekväma med att erkänna för oss själva, oavsett om den innehåller makt, våld eller vanlig hederlig tristess.
Ring Nollinjen på telefon 0800 05005 om du utsätts för våld i parförhållandet.
