Jag älskar att läsa de dagstidningar jag valt, tidskrifter tryckta på papper, och vanliga böcker. De är sällan för tunga att bära med sig. De är lättare att läsa och kan läsas var som helst; i ett rum, på flyget, ute i solen eller i sängen. De kräver ingen kabel, inget hett batteri eller blinkljus då batteriet håller på att bli urladdat. I supermarketen ser man kartonger och papper i allehanda former. Hem får jag reklamtrycksaker, tidskrifter, epost och vanlig post – alltihop på papper. När man köper elektroniska apparater, tv-mottagare, telefon eller laptop medföljer en massa papper med anvisningar. Husets returpappersbehållare är full redan dagen efter att den tömts. Att skriva ut från datorn har blivit snabbare, enklare och avsevärt billigare! I dag skriver jag ut betydligt mer än för några år sedan eftersom högklassiga utskrifter kan tas ut så snabbt.
Jag behöver tillgång till laptop när jag jobbar eller reser, och en effektiv skrivare hemma och på kontoret. Att resa med en laptop är knepigt. Även om de är dåligt ressällskap på planet är de underbara arbetsredskap. Varje dag skriver jag rapporter, förbereder presentationer och utför invecklade kalkyler. Jag använder laptop för epost, för att läsa nyheter och för att leta data. Den är min livlina som Skype-telefon. Ibland tittar jag på tv-program jag missat, och ofta lyssnar jag på nätradio. På skärm läser jag endast när jag har bråttom eller när epostbrev eller artiklar är korta. Allt längre material skriver jag ut. Mina favoritdagstidningar har förträffliga rapporter och initierade analyser av aktuella händelser och nyheter. Det är underbart att sitta ner med dem som utskrivna dokument, ostörd av den yttre världen.
Dagstidningarna förbryllar mig av två skäl. Varför oroar de sig över sin egen framtid, och varför tar de in så mycket annonser? I dag har vi gratis åtkomst till nyheter på internet, i tv och radio. Varför skulle jag betala för sidor belamrade med huvudsakligen irrelevanta annonser? Allt jag vill ha är analyser och färska nyheter på nätsidor jag kan ladda ner och skriva ut, selektivt och kostnadseffektivt. Det betyder de facto att jag behöver några få tättskrivna sidor med intressanta artiklar och analyser av toppjournalister och tankearbetare – utan att en Rolex eller Dior-produkt stirrar mig i ansiktet. Jag skulle själv vara oroad om jag bara sålde utrymme för andrahandsnyheter och provokativa paparazzibilder. Public service-bolag som BBC, PNR, SVT, Deutsche Welle och YLE är hörnstenar för färska nyheter och bred analys. Den privata sektorns medieaktörer och specialiserade frilansjournalister är också viktiga.
Jag har aldrig läst en e-bok. Varför skulle jag det, när en pappersversion kostar lika eller mindre. Varför skulle jag investera 200–600 euro i en Kindle eller Ipad för att läsa en e-bok? De är helt ordinära böcker, men med beaktansvärda nackdelar. En e-bok kan inte läsas utan att ladda batteriet. Om jag tappar min Ipad eller den går sönder, förlorar jag min bok med tyåtföljande ekonomiska konsekvenser. Och vad blir e-bokens livscykelkostnader på en Ipad? Denna håller tre år och kräver ständigt kostsamma uppgraderingar av mjukvaran och virusskyddet. Bredband kostar 20 euro i månaden, elräkningen för den 2 euro i månaden. Om jag utgår från en brukstid på tre år kostar en Ipad mig minst 15 euro i månaden, utöver utgifterna för min laptop. Jag kunde köpa två eller tre pappersböcker i månaden för den summan.
Jag ser ingen idé med att köpa e-böcker i dag, speciellt för att jag tycker om att äga och låna ut tryckta böcker. Att investera i en ’sluten’ elektronisk miljö är antitesen till öppet internet. Apple-liknande system och service som bygger stängsel kring sina tjänster för att hindra åtkomst för alla kan få oförutsedda följder för användarna och skapa onödiga kostnader. Användarna borde tänka två gånger särskilt då nya konkurrenter nu översvämmar marknaden. Kanske jag läser mer än genomsnittet, och jag är säker på att många inte är lika beroende av en laptop som jag. Så för mindre intensiva användare kan en pekdator vara en bra lösning genom lättanvändhet och lätt vikt. Å andra sidan tycker jag att den snabba prissänkningen på laptoppar och deras allt lägre energiförbrukning är en bättre affär, plus naturligtvis tryckta böcker, tidskrifter och dagstidningar.
Papper har alltså inte spelat ut sin roll. Dagstidningarna kommer inte att dö. Deras framtid kan säkras om överstora nyhetsorganisationer trimmas ner och deras innehåll anpassas att svara mot läsarnas intressen. Public service-nyhetsförmedling kommer att behövas, liksom också specialiserade frilansjournalister som kan sitt område och inte räds att lägga fram fakta, oavsett obekväma konsekvenser. Inte alla författare och deras läsare kommer att ge upp sin kärlek till papper, några kommer att dra nytta av edistribution via nya och mer effektiva elektroniska läsappar som snart kommer att finnas till salu för en bråkdel av dagens priser. Det är viktigt att inse att det är vansinnigt av samhället att förlita sig på elektroniska data och infrastruktur för alla våra behov. Mitt födelseintyg och mitt pass är gjorda på tjockt papper med starka tryckfärger som kommer att hålla långt efter min hädangång – liksom hoppeligen dessa ord av visdom.
Skribent: Nicholas Anderson
Nicholas Anderson är Senior Vice President vid Svensk Exportkredit i Stockholm och chef för SEK:s rådgivningsenhet.
