En av de största utmaningarna för Europeiska Centralbankens nya chef Christine Lagarde blir att se till att centralbanken fortsätter vara oberoende mot de enskilda regeringarna.
”Vi kommer att göra allt det som krävs för att rädda euron”.
Med de orden i början av sitt mandat satte den nyss avgående Europabankschefen Mario Draghi kursen för sina åtta år vid makten.
Nu när Christine Lagarde tagit vid har hon ett stort ansvar: att utveckla ECB:s möjligheter att ingripa vid kriser.
Det var många som rynkade näsan när italienaren Mario Draghi utsågs till chef för Europeiska Centralbanken 2011. Hur skulle en man från Italien, som höll på att sänka euron helt, kunna leda EU:s valutapolitik, även om han hade en doktorsexamen från MIT?
De fick snabbt tänka om. Investeraren Steve Eisman, som anses vara en av vår tids finansgeni, har sagt att ”det tog gud sex dagar att skapa världen, men Mario Draghi räddade euron på bara fem”. I de orden finns kärnan i den respekt italienaren fått inom både finansvärlden och bland ledande politiker. Hans berömda uttalande 2012 ”we’ll do whatever it takes to preserve the euro. And believe me, it will be enough”, vände sig till de spekulanter som tänkte slänga sig över euron och riskera att förstöra den då svaga valutan, och hans beslutsamhet fick dem att tänka om.
Eurons främsta försvarare. Även om den tyska riksbankschefen Jens Weidmann sällan ansåg att Draghi gjorde rätt, och till och med vittnade mot honom i domstol, hade ECB-chefen oftast Angela Merkel på sin sida. Med sin lågmälda, men mycket bestämda stil, har han lyckats få igenom beslut och få dem att bli accepterade av EU:s ledande politiker.
Han har alltid varit beredd att försvara euron med svärdet i högsta hugg. När den tyske finansministern ville slänga ur Grekland ut euron satte Draghi sig emot det, och lyckades övertyga de andra länderna om att det skulle bli början på slutet för den gemensamma valutan.
Under Mario Draghis period som chef för ECB har han även varit tvungen att hantera den stora bankkrisen i början av mandatet, deflationen, Brexit och Trumps växande protektionism. Det han har gjort med fyra stora åtgärdspaket, varav det sista i september i år.
I det öppnar centralbanken igen för köp av obligationer, utan tidsgräns. Tills inflationen inte hamnar på 2 procent kommer banken att fortsätta köpa för 20 miljarder euro per månad. Styrräntan ligger kvar på 0 procent, medan räntan på insättningar sänktes med 0,1 procent till –0,5 procent.
Säkra oberoendet. Detta är alltså arvet som den nya chefen Christine Lagarde måste hantera. I en intervju med CNN under sin sista dag på Internationella Valutafonden, uttryckte hon stor respekt för Mario Draghi och hans beslut under sina åtta år, och hävdade att hon är övertygad om att detta var de bästa besluten som kunde tas inför den närmaste, mycket osäkra framtiden för EU:s länders ekonomi.
Men den största utmaningen för Lagarde kommer enligt experterna att bli att se till att centralbanken fortsätter att vara oberoende mot de enskilda regeringarna. Dessutom vill många att ECB ska få en huvudroll när det gäller att göra valuta- och bankunionen mer omfattande.
Är advokaten Christine Lagarde rätt person för den utmaningen? Under sin tid vid den internationella valutafonden har hon visat att hon inte är rädd för att trampa på ömma tår, och att finansexperterna inte kan hunsa med henne, även om hon inte har någon ekonomisk examen i botten. Hon anses inte vara rädd för att ta även obekväma beslut, och kan medla mellan människor, även om hon kanske inte har Mario Draghis enorma diplomatiska kapacitet.
Kristina Wallin text
