Efter en serie skandaler bland näringslivseliten mister svenska företagsledare allmänhetens tilltro. Samtidigt sätter småaktieägarna ner foten och drar upp gränser för girighet.
Det var ingen trevlig läsning för svensk publik och särskilt då företagsledarna att denna grupp har lägst förtroende utav alla offentliga personer. Hela 92 procent av ettusen tillfrågade i en opinionsundersökning svarade att företagsledare ”i varierande grad är korrupta”.
Rapporten var beställd av tyska korruptionsbekämpande Transparency International, och ingår i tankesmedjans världsomspännande undersökning Global Corruption Barometer 2016, som mäter folkets uppfattning om korruptionens utbreddhet.
På andra plats över värstingar placerade sig kommunpolitiker med en så hög siffra som 75 procent. Särskilt i gränsytan mellan privat och offentlig verksamhet misstänker allmänheten korruption.
Svarta får. Frågan är då – vad menas med korruption, ett begrepp som inte finns i svensk lagstiftning. I stället talas det om givande och tagande av mutor eller att ”utnyttja sin ställning för att uppnå otillbörlig fördel för egen eller annans vinning”. Världsbanken definierar korruption som missbruk av offentlig makt för privat vinning, men denna avgränsning fångar sällan upp svågerpolitik och andra gunstlingssystem.
Det finns en allmän föreställning om att mutor är sällsynta i de nordiska länderna och vanligare ju längre söderut i Europa man kommer. Uppfattningen att korruptionen är utbredd i Latinamerika och i tidigare kommunistländer stöds av det separata Corruption Perceptions Index som tillfrågar experter och eliten – en undersökning som Transparency International gett ut årligen sedan 1995 och som numera omfattar 178 länder.
Listan 2015 visar att Danmark bedöms ha minst korruption, följt av Finland och Sverige, därefter Nya Zeeland, Holland, Norge, Schweiz, Singapore och Kanada, samt Tyskland, Luxemburg och Storbritannien på delad tionde plats.
Klickväsen. Siffran 100 innebär ingen korruption alls, Danmark hade senast 91 poäng, Finland 90, Sverige 89. Kring dessa tal har de renaste länderna hållit sig under flera år.
USA som anses ha den hårdaste lagstiftningen för näringsliv och ekonomiska transaktioner kommer på 16:e plats, Estland 23, Litauen 32, Lettland 40 och Ryssland 119.
Att företagsledare i Global Corruption Barometer i år hamnat i vanrykte hos den svenska allmänheten kan sannolikt förklaras med omfattande publicitet kring ledningen för landets näst efter Wallenbergarna största företagssfär: Skogs- och hygienindustrin SCA, investmentbolaget Industrivärden och Svenska Handelsbanken.
En handfull direktörer satt i vandras styrelser som dirigerade ett korsägande med bas i anonyma stiftelser som kontrollerade varandra och med ett i övrigt spritt ägande hos många småsparare.
Stiftelserna delar ut pengar till forskning och andra allmänna välgörande ändamål och är därför skattebefriade, därför kunde makten behållas.
Men när det ena häpnadsväckande avslöjandet efter det andra om toppdirektörernas levnadsvanor på bolagens bekostnad offentliggjordes i den näringslivsvänliga dagstidningen Svenska Dagbladet rämnade företagssfären.
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!
Henric Borgström Sverige
