Under hösten har de sociala trollen hetsat för hårdare straff för olika brott och till och med landets justitieminister har föreslagit att vi borde ta upp en diskussion om att återinföra dödsstraffet.
Det är en sanning med modifikation att ett fängelsestraff är småfifflarens grundutbildning i kriminalitet. Forskning visar att över hälften av de förstagångsfångar som friges från finländska fängelser tar sig ur kriminaliteten.
”Utbildning är den bästa metoden för att bryta en kriminell karriär. En yrkesidentitet ger nya intressen, värderingar och vänner, den ersätter den kriminella identiteten”, säger Sonja Kurtén-Vartio, tidigare fängelsedirektör och människorättsrapportör, numera lektor på Novia och utbildare i konsekvenspedagogik.
Regeringens höjning av bötesbelopp för trafikförseelser har gett staten mera intäkter, men körbeteendet verkar inte ha blivit bättre. I Saudiarabien finns det både bloggare och vänsterprasslare trots att de riskerar spöstraff och stening till döds. Vilket är egentligen sambandet mellan kriminalitet och straffpåföljder?
”Det man vet är att hårda och långa straff ökar kostnaderna för samhället och skapar tickande bomber i form av straffade personer som inte rehabiliterats. Hårda straff ökar inte heller allmänhetens säkerhet och avskräcker inte personer från att begå brott.”
Åren 2005–2014 sjönk antalet fångar i Finland med nästan en fjärdedel, till drygt 3 000 och trenden är att framför allt återfallen minskar.
Ett kok stryk är kortsiktigt. Trots den positiva utvecklingen ropas det på hårdare straff för olika brott och till och med landets justitieminister föreslog nyligen att vi borde ta upp diskussion om att återinföra dödsstraffet. Hur kan allmänheten komma ur sitt hämndbegär och i stället se hur samhället gynnas av att tidigare brottslingar bryter sig ur kriminaliteten?
”Att minska brottslighet genom att ge brottslingar ett kok stryk är en kortsiktig tanke. Man måste se hur samhället ser ut i stort med utanförskap, ungdomsarbetslöshet och bristande resurser inom mentalvården.”
Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!
Johan Svenlin text