Finländare har hög betalningsmoral vilket i sig är en bra sak. Men det leder samtidigt till skam och passivitet om någon faktura råkar bli obetald. Jennie Flink, vd för OK Indrivning, vill avmystifiera betalningsproblem.
Ibland är det mentalt tungt att jobba med indrivning. Det fick Jennie Flink erfara när hon vid sidan om studierna på 2000-talet jobbade vid kundtjänsten på OK Indrivning.
”Jag hade en man på tråden som hade tappat tron på framtiden. Han var deprimerad och såg ingen utväg ur sitt ekonomiska trångmål. Jag var orolig för att han skulle skada sig själv efter vårt samtal, så jag sökte upp nummer till den lokala församlingens krisstöd och andra samtalsstöd. Jag hoppas att han ringde till dem, men man kan inte vara säker. Det här berörde mig väldigt djupt”
För Jennie Flink handlar indrivning om att hjälpa företag och medmänniskor. Indrivning är varken aggressiv eller hotfull. I huvudsak är indrivning synonymt med kundtjänst. Hon påpekar att det ytterst sällan är folk med djupa ekonomiska problem som är deras kunder. Den största delen av alla ärenden är en följd av korta förseningar, missar eller fakturor som inte har hittat fram i postgången.
”Den största delen av våra samtal med kunderna handlar om att hitta en lösning. Det kan handla om att kunden genomgår en skilsmässa eller en flytt och har tankarna på annat håll. Eller att det av en temporär orsak inte har funnits pengar på kontot. Efter att vi har gjort upp en betalningsplan så är indrivningen undanstökad och det blir ingen betalningsstörning.”
Ändå har indrivning inget gott rykte. Många tror att det handlar om halvkriminell verksamhet eller så förväxlar man indrivning med sättet som kriminella gäng driver in sina skulder. Det har inget med verkligheten att göra.
Det dåliga ryktet har bland annat sin förklaring i 1990-talets recession. Under recessionen krävde företagen tillbaka sina fordringar till varje pris. Ingen ville bli med svarte Petter i hand. Inkassoföretagen var tvungna att ta till hårdhandskarna och endast de mest effektiva företagen klarade sig. Inkassometoderna som användes under 1990-talet har berättats vidare och lever kvar i minnet, trots att branschen har totalförändrats sedan dess. Speciellt sedan den förra stora lagändringen 2013 har branschen städats upp.
Företag som OK Indrivning talar i dag om ”mänsklig indrivning”.
”Det är viktigt att indrivning görs på ett bra sätt för att det ska finnas ett förtroende. Ingen vill ju få problem med sin ekonomi. Men om man trots allt hamnar i en sådan situation så tycker jag att det är viktigt att man blir omhändertagen på ett korrekt sätt.”
Indrivarens allra viktigaste egenskap är att lyssna. Kundresponsen som OK Indrivning har fått visar entydigt att det är det som kunderna vill ha. God indrivning handlar om att förstå och hitta lösningar, menar Flink. Indrivning är en kugge i det ekonomiska hjulet. Utan indrivning skulle företag varken kunna sälja på kredit eller faktura. Företagen måste våga lita på att det finns en process som tar vid när betalningen inte kommer.
Sören Jonsson text
Karl Vilhjálmsson foto
Läs hela artikeln i papperstidningen.