Ekonomin skriker efter en vitaminspruta, samtidigt som känsliga frågor kring genetiskt modifierade livsmedel (GMO) kan stjälpa ett historiskt frihandelsavtal mellan EU och USA.Skytteltrafiken mellan Washington och Bryssel går het.
Inom loppet av två år hoppas EU och USA ro i hamn det största bilaterala handels- och investeringsavtalet någonsin.
Den hetaste potatisen är genetiskt modifierade livsmedel.
”GMO är ett minfält”, säger Susan Elbow, andra i rang vid USA:s ambassad i Helsingfors.
Kommersen mellan EU och USA utgör världsekonomins ryggrad, och svarar för 47 procent av global BNP samt en tredjedel av handelsflödena. Varje dag handlas varor och tjänster för 2 miljarder euro över Atlanten.
Inom världshandelsorganisationen WTO stampar de globala förhandlingarna på stället. Lika barn leka bäst, och i juni inledde USA och EU istället diskussioner på tu man hand.
Ändå saknas samförstånd kring kontroversiella frågor, såsom genmodifierade foder och livsmedel. Klyftorna är både vetenskapliga och kulturella, precis som inom klimatförhandlingarna.
”Som britt vet jag att
rädslor inför livsmedels- och hälsofrågor sitter kvar länge. Utländska kolleger nämner fortfarande galna ko-sjukan. Jag hoppas vi kan lösa GMO-schismen genom att låta vetenskaplig forskning övervinna fördomar”, säger Vince Cable, Storbritanniens näringsminister.
Då världsekonomin hostar börjar länder ofta bygga skyddsmurar och kasta grus i handelsmaskineriet.
Jätteekonomierna EU och USA hoppas på en vitamininjektion genom det nya avtalet.
”Det kan bli det största av sitt slag sedan kalla kriget. Jag hoppas vi kan fokusera på vetenskap, och undvika kulturella stötestenar”, säger Susan Elbow.
EU-kommissionen beräknar att en handelspakt kan öka BNP med 0,5 procent årligen för EU och 0,4 procent för USA, fram till 2027. För konsumenter betyder det förhoppningsvis lägre priser, bättre urval och mer konkurrens.
Förhandlingarna blir tuffa, medger både Elbow och hennes brittiske kollega. Ju längre diskussionerna drar ut på tiden, desto sannolikare är det att de spårar de ur på grund av lobbning.
”Global frihandel kan inte tas för givet. Kan världens två största handelsblock rädda systemet som byggts upp under de senaste 60 åren?” säger Cable, och påminner om den livliga kommersen som föregick världskrigen.
Hollywood är ett annat krux. Med president François Hollande i spetsen har Frankrike drivit igenom ett ”kulturellt undantag” för att skydda den europeiska kulturella och audiovisuella industrin. Europa släpar efter Silicon Valley inom digitala tjänster, som utgör en växande kanal inom kulturkonsumtionen.
Då det gäller att exportera musik, film och TV, så är USA överlägset. Tack vare underhållningsindustrin håvade amerikanerna in ett handelsöverskott på 1.5 miljarder euro mellan 2004 och 2011. Somliga tror att europeisk kulturell och språklig mångfald sätts på spel ifall Hollywood får chansen att överrösta public service.
Bristen på respekt för dataskydd skapar också utmaningar. Den amerikanska nationella säkerhetsmyndigheten NSA har spionerat på ambassader och EU-kontor, samt enskilda länders interna kommunikation, enligt Der Spiegel. Lägg till fruktan för industriellt spionage. Föreställ dig sedan agget inom EU-parlamentet, som inte är direkt involverat i förhandlingarna men har vetorätt när avtalet ska godkännas.
Bryssel och Washington har en lång väg att vandra ifall man vill återuppbygga förtroendet.
Torsten Fagerholm text
iStock grafik
