Pollenobservationer bygger fortfarande på ett samarbete mellan mänskligt öga och mikroskop, men inom några år ska pollenallergiker kunna få tillförlitliga prognoser på vilka typer av pollen som är på väg till deras näsor.
Rinnande näsor och kliande ögon är ett säkert vårtecken för ungefär var fjärde person i Europa. Om man bor i de södra delarna är olivträdspollen en av de största orsakerna till irritation och här uppe är det björkarna som orsakar de flesta nysningarna. Dessutom kan pollen spridas ett tusental kilometer med vinden, också över hav, vilket gör att vi kan få in moln av pollen ända från Centraleuropa.
”Pollenmängderna kan variera tiofalt från ett år till ett annat. Vädret har en stor inverkan, i kombination med trädens cykler”, förklarar Mikhail Sofiev, forskare på Meteorologiska institutet.
Alla som har äppelträd vet att skördarna varierar enligt väderlek, men de hänger också ihop med trädets egen cykel.
”Att producera pollen kräver mycket energi av ett träd och därför orkar de inte sprida samma mängd varje år. Rikliga pollenmängder från ett träd kan också tyda på en stressreaktion hos trädet.”
Långsam analys. Värme och vind sätter fart på pollenspridningen och lika snabbt kan regn eller köldknäppar få den att stanna upp. Växlingarna sker på timbasis och det gör att tillförlitliga prognoser är svåra att sätta upp.
”Insamlingen av pollendata görs manuellt på markstationer. Än så länge är det mänskliga ögat bäst på att urskilja vilka olika pollentyper som fastnat på den genomskinliga tejpen. Den största utmaningen är att få in data snabbt, det finns nämligen ännu inga automatiska övervakningssystem för pollen.”
Mediciner mot allergiska reaktioner biter bäst om de tas förebyggande, någon dag innan man utsätts för allergenerna. På senare år har det dykt upp ett antal appar med lokala pollenrapporter som ger en fingervisning om läget för allergiker. Pollenrapporterna som de ser ut i dag är tyvärr endast en bekräftelse på att det du känner i näsan också uppmätts i luften. Ungefär som att titta ut genom fönstret och konstatera att väderprognosen har rätt i att det regnar just nu.
”De officiella pollenprognoserna från väderstationerna tar sikte fem dygn framåt. Pollenexperter som studerar träd kan ofta förutse någon dag längre, men också deras prognoser kan krascha.”
Tar hjälp av Copernicus. Sofiev och hans europeiska forskarkollegor siktar på att inom fem–tio år kunna utveckla system som kan förse allergiker med individuella pollenprognoser.
”Det pågår test av automatisk pollenanalys, bland annat i Tyskland och Schweiz, men tekniken är fortfarande i utvecklingsfasen. När den väl visar sig kapabel att känna igen olika typer av pollen kommer det att behövas finansiering för att utveckla produkter och utrusta olika stationer.”
Det europeiska gränsöverskridande samarbetet för pollenobservationer sköts av European Allergen Network, EAN, en ideell organisation bestående av nationella aktörer som meteorologiska institut, universitet, sjukhus och forskningsinstitut.
”Det är ett unikt, heterogent nätverk som samarbetat i över 30 år utan några bindande avtal. Samarbetet fungerar otroligt bra, trots att de ekonomiska resurserna är mycket små.”
I ett aktuellt projekt har EAN fått uppbackning av det sameuropeiska atmosfäriska övervakningssystemet Copernicus. Hittills har Copernicus modelleringsverktyg använts främst för att mäta och följa upp luftkvalitet, klimatvariationer och andra miljövärden. Nu ska systemet också bistå med att testa tillförlitligheten i EAN:s pollenprognoser.
”Det ger oss en stor möjlighet att förbättra pollenprognoserna, men för att kunna dra nytta av Copernicus hela register behöver vi få fram nya automatiska system för pollenanalys”, säger Mikhail Sofiev.
Johan Svenlin text
