Medges – drömmen var en aning naiv och enkel. Som ICANN:s motto lyder, ”One World, One Internet”. Ett globalt nät som når alla, oberoende av kulturer eller nationella gränser. En global kultur (naturligtvis baserad på våra ideal och principer från ett industrialiserat, västerländskt perspektiv, aktivt stött av en multinationell företagsvärld ledd från Silicon Valley).
Författaren, aktivisten, boskapsuppfödaren, sångtextförfattaren för rockbandet Grateful Dead samt internetpionjären John Perry Barlow skrev för 22 år sedan i sin ”A Declaration of the Independence of Cyberspace” de kanske litet övermodiga orden: ”Industriella värdens regeringar, ni trötta jättar av kött och stål, jag kommer från cyberrymden, intellektets nya hem. Å framtidens vägnar ber jag er från det förflutna att lämna oss i fred. Ni är inte välkomna bland oss. Ni har ingen suveränitet där vi samlas.”
Gränser och murar. Nu när globalisering har blivit ett fult ord, har de trötta jättarna av kött och stål visat sig starkare än vi trodde. I Kina känner man till namnen Google, Youtube, Facebook, Amazon, Ebay, Whatsapp och Twitter – men ingen har något behov att använda dem. Kineserna har ju Baidu, Youku Todou, Weibo, Alibaba och Wechat som alla är mycket ”mer fosterländska” och ”lämpade för kinesisk kultur, kinesiska normer och värden”. Mellan ’oss’ och ’dem’ ligger den kinesiska brandmuren – så effektiv att japanska användare som blir utsatta för oönskade meddelanden från Kina har lärt sig att svara med ”天安門廣場” (Himmelska fridens torg på kinesiska). Förbindelsen blir genast blockad. Kinesiska brandväggstrategin är så effektiv att Kina har exporterat den till många länder i Afrika och Sydamerika – men somliga länder i Afrika har också kommit på den fina idén att införa en skatt på trafik till populära Internet-adresser och sociala medier.
Nationell säkerhet. Ryssland har jobbat med en annan typ av blockering. Förutom det normala intensiva avlyssnandet och avspärrandet, så siktar det betydande projektet RuNet 2020 på ett totalt självständigt, nationellt nät som lätt kan klippas av från resten av världen när ”nationella säkerhetsintressen” anses kräva det (kanske dagens makthavare har lärt sig något av kommunistpartiets konservativa falangs kuppförsök i augusti 1991).
Många regeringar har redan tagit till att skära av tillgången till nätet i fall av oroligheter, eller kritik mot makthavarna. Det ryska projektet är mer avancerat – via RuNet 2020 vill regimen nämligen duplicera all kritisk infrastruktur så att nätet fortsätter att fungera, men bara inom Rysslands gränser. Projektet annonserades i en statlig informationssäkerhetsdoktrin i december 2016.
Makt och kontroll. Länder som tillgriper argumentet ”nationell säkerhet” för att spärra av Internet inser naturligtvis att de behöver tillgång till det globala nätet för att internationell handel ska fungera. Samtidigt vill de kunna begränsa och kontrollera hur det går till. Inom internationella organ som FN, ITU och ICANN har de också allt kraftigare framfört krav på mer autonom, nationell självbestämmanderätt över nätet.
Samtidigt utvecklar också alla stormakter aktivt sin kapacitet att spionera på och sabotera varandras nätverk. Cyberkrigsföring och hybridhot utgör sålunda dagens innetermer.
Ingen är oskyldig. Det är värt att minnas att också västerländska industriländer följer samma trend. Europas nya dataskyddsförordning GDPR och kraven på ”inhemskt innehåll” samt ”ansvar för innehåll” (pådrivna framför allt av Frankrike och de nyare EU-medlemmarna) kan definitivt ses som protektionism. Samtidigt försöker man i USA införa lagstiftning som motsätter sig GDPR – detta skulle göra det omöjligt att på samma gång följa både GDPR och amerikansk lagstiftning då personuppgifter behandlas.
John Perry Barlow, som tecknade ner idén om en oberoende och suverän cyberrymd där den fysiska världens maktspel och gränser inte skulle gälla, dog, 70 år gammal, i februari. Dog också vår dröm? Är vi på väg in i en tid där vi behöver pass och visum för att passera gränser på nätet? Får vi i stället för en global by se en balkaniserad halvö med olika stridande nätfragment?