Kan ingen ge börsbolagen lite långsamma kolhydrater?
Aktiemarknaden återspeglar inte verkligheten. Det är en egen märklig verklighet. Och i denna verklighet är det skygglappar och flyktigt kapital som regerar.
Titta bara på årets Nasdaq-kurva. För ett kort ögonblick rasade börsen till följd av coronapandemin. Men det dröjde inte länge förrän börsen åter toppade med sitt ”all-time- high”. Börsens flyktiga egenskap bär på ett systematiskt problem. Affärer görs i det korta loppet – allt för att få företagens kvartalsrapporter att se goda ut.
Samtidigt som börsen slår rekord har USA:s realekonomi fått sig en ordentligt törn. Miljontals amerikaner har förlorat jobbet och närapå 8 miljoner har insjuknat i covid-19 och över 200 000 har dött i sjukdomen. Ändå bettar hungriga placerare på börsbolagen som om allt vore business as usual. Bakgrunden är förstås de låga räntorna och att centralbanker och regeringar har pumpat in återhämtningspengar i det ekonomiska systemet för att rädda det som räddas kan. Det är inte återhämtningspengarna i sig som är problemet, det är den snäva fixeringen vid kortsiktigt tänkande.
Att enbart fokusera på det ekonomiska utfallet på kort sikt gör att stora strukturella investeringarna uteblir. Det är som elitbrottare som inför en match svältbantar för att nå en viktklass. Brottarna liksom bolagen struntar i huruvida det är hälsosamt, så länge som de får vara med i matchen.
Problemet är förstås påtagligt också i styrelserummen här i Finland. Peter Seligson som intervjuades i förra numret av Affärsmagasinet Forum uttryckte sig så här då det blev klart att ett konsortium vill köpa ut Ahlstrom-Munksjö från börsen. Seligson var länge styrelseordförande i bolaget. ”För att bolaget ska bli mer konkurrenskraftigt och kunna utnyttja sina möjligheter, måste man vidta operationella förändringar. Sådant kostar, och det tycker börsen inte om. Förändringarna skulle ge avkastning på sikt, men inte de första kvartalen, och då är det lätt att långsiktiga strategiska investeringar blir ogjorda.”
En nykomling som vill ändra på själva grundprincipen för aktieinvestering är den långsiktiga börsen (The Long-Term Stock Exchange) som öppnade i september. Bakom experimentet med att starta en ny aktiebörs finns Eric Ries, en av de stora namnen inom uppstartsvärlden. Han är författaren till den bästsäljande boken Lean Startup, där många av grunderna till hur uppstartsföretag leds i dag är definierade.
Enligt Ries är det ett sätt att samla investerare och bolag som delar samma värderingar. För att få notera sig på den här börsen måste ett bolag uppfylla vissa kriterier och skriva under ett bindande avtal på att de tänker följa sina långsiktiga principer. Det är ett sätt att bygga ett ramverk och en efterfrågan på hållbara investeringar (Environmental, Social and Governance, ESG), menar han. Eller med andra ord göra aktiehandeln mänsklig igen. Förhoppningen är alltså att kunna få till bestående förändringar i själva organisationskulturen i börsbolag. Man kan inte klandra honom för att sikta lågt.
Med dessa högtravande tankar vill jag önska alla en njutbar läsning. Det här numret bjuder på flera intressanta projekt som faller under kategorin långsiktigt tänkande. SSAB, LKAB och Vattenfall som tillsammans försöker ta fram fossilfritt stål är ett utmärkt exempel på hur man kan satsa på en framtid tack vare långvariga investerare. Detsamma kan också sägas om den koldioxidneutrala cementtillverkningen och om städningen av rymdskrot. Men de två sistnämnda kunde må bra av en långtidsbörs för att verkligen ta fart.