För vissa företag och organisationer inleds år 2017 med en ny strategiperiod. Många upplever det här med strategi som omotiverande och onödigt. Ledningen suckar djupt under planeringen av strategin. Vad ska vi nu hitta på för nytt och relevant? Medarbetarna suckar ännu djupare och scrollar ointresserat igenom mejlen med förslag på strategi. Fast det hör ju liksom till att man ska ha strategier. Strategier jämställs ofta felaktigt med mål. Målen för verksamheten bör vara mätbara och de bör svara på frågan vad man vill uppnå. Strategier igen, ska svara på frågan hur målen ska uppnås, det vill säga på vilket sätt man ska gå till väga i praktiken. Därför borde strategier uppfattas som meningsfulla.
Oförutsägbarhet. Ordet strategi härstammar från grekiskans ”strategos” som är relaterat till krigsledarskap. På senare tid har strategier utgjort ett central ledarskapsverktyg i företagsvärlden. Om det bara hade varit så lätt som historikern Alfred Chandler förespråkade på 1960-talet, det vill säga att företag ska ha en klar struktur som motsvarar strategin. Det här innebär att strategin verkställs bara man arbetar enligt mönstret i en viss struktur. Det här enspåriga synsättet på strategi går lätt att kritisera i dagens värld där kontinuerlig förändring är vardagsmat. På 1980-talet hävdade strategigurun Henry Mintzberg att den strategi som verkställs endast till tio procent är planerad. Nittio procent av den verkställda strategin består av oförutsedda och oplanerade aspekter. Det här får oss att ifrågasätta den planerade och den skrivna strategins betydelse.
Att ha strategin. Traditionellt anses strategin vara något som företag ’har’. Strategin bestäms i styrelsen och det är meningen att den ska förankras i verksamheten. Strategin är en figur, bild eller tabell med punkter, franska streck eller fortlöpande text. Strategin diskuteras på ledningsgruppsmöten och presenteras för medarbetarna. Ofta är gapet mellan strategin och verksamheten stort. Företaget har sin strategi någonstans där i bakgrunden och människorna gör så som de alltid har gjort. Strategin och verksamheten ska gå hand i hand, de ska vara samma sak, för att vi på riktigt ska kunna se strategier som viktiga.
Att göra strategin. Vi borde fokusera på strategi som något som verkligen utförs och inte på något som man ’har’. Det här är en modern inriktning inom strategiforskningen och benämns strategi-i-praktiken. Du kan skrynkla ihop din strategi om den inte motsvarar det som görs i praktiken. Alternativt borde det som görs i praktiken utgöra företagets strategi. På organisationsnivå finns förverkligandet av strategin bland annat i traditioner och rutiner som påverkar och påverkas av vårt arbetssätt, våra metoder, möten och vår kommunikation. Strategiska aktiviteter utförs av strateger, som är individer eller grupper av individer inom olika organisationsnivåer. Strategin utförs i varje individs arbetsvardag, och den verkställs i tal, skrift och bild i interaktionen mellan människor.
Mindre är mer. Hur ska vi då göra för att inte behöva skrynkla ihop strategin? Styrelsen och ledningen bör göra upp de strategiska riktlinjerna utgående från de mest centrala målsättningarna. Därefter ska man involvera medarbetarna för att kunna formulera strategin så att den motsvarar sättet enligt vilket man ska arbeta för att uppnå målen. Man kommer överens om hur man ska utföra strategin i praktiken.
Sättet enligt vilket man arbetar inverkar på företagets brand och image. Det är viktigt att alla utför strategin inom samma ramar, så att det blir enhetligt. En bra strategi är inte lång och invecklad, utan enkel och tydlig. Den visar vägen för prioritering och fokusering i utförandet av arbetet. Den upplevs som inspirerande i och med att jag förstår hur det jag gör i mitt arbete bidrar till att målen uppfylls. Ett strategidokument som inte motsvarar strategin i praktiken kan gott och väl skrynklas ihop. Därför ska vi se till att vi förverkligar strategin i praktiken, varje dag, både enskilt och tillsammans.