En bokmal angriper i första hand gamla böcker. Åtminstone ser jag det så för min inre syn. Men denna månads bokmal har aptit på färskvara, på något nyskrivet.
Kaj Arnö tar ett steg tillbaka in i den analoga kunskapsvärlden via bokklenoder samt impulsköp.
Riktigt kloka tankar är eviga. Läs De Senectute (Om ålderdomen) av Cicero; dialogen med Cato den äldre har sin riktighet ännu i dag. Den är dessutom betydligt mer relevant än det mesta som står i dagspressen, för att inte tala om kvällstidningarna. Och då har det ju ändå hänt en hel del läsvärt sedan Ciceros tid.
Bröd och skådespel. Frågan är dock om det har hänt så mycket läsvärt sedan igår. Handen på hjärtat: om du läste dagens tidning, hittade du något av värde? Något som verkligen påverkar ditt liv under de kommande månaderna, och som du bör veta för att kunna anpassa dina handlingar därefter?
Frågar du filosofen och affärsmannen Rolf Dobelli, får du ett klart nej till svar. Jag håller med hr Dobelli. Dagstidningar fyller ett underhållningsbehov och kanske ett identitetsbehov, men inget rationellt informationsbehov.
Vi spolar tillbaka till en dialog jag förde med en vän, arbetskollega och med-diplomingenjör för något år sedan. Vi var på resa med kompisarna någonstans i Mellanöstern, och någon form av euroräddning var i görningen. Vännen lutade sig över sin telefon för att följa med vad Merkel eller Draghi yttrat sig om. Jag tyckte vi skulle koncentrera oss på Beiruts sevärdheter, ”för Merkels förehavanden har ingen omedelbar inverkan på mitt liv”, hävdade jag. ”Fel, Kaj! Varje europé påverkas av detta ödesdigra beslut.” – Javisst, det kunde jag väl hålla med om, men oavsett om räntorna går ner eller eurokursen vacklar, påverkas ändå inte mina planer för den närmaste veckan. Det är inte så mycket jag kan göra åt saken, och jag är ingen daytrader som gör spekulativa kortsiktiga investeringar. Det kunde i sin tur vännen hålla med om.
Kvalitet framom kvantitet. Men i all evighet kan jag ju inte hålla mig till den åldrande Cicero eller hans samtida indiske broder Patanjali (skrev Yoga Sutra, mycket insiktsfull), hur klokt de än må tänka. Fältskärns berättelser och Anna Karenina är 1 800 år färskare, de är också givande, men jag blir ju utskrattad om jag inte har någon faktabakgrund om brexit eller Trump. På något vis måste man tanka färsk information.
Svaret har för min del blivit tidningen Die Zeit. Den ser ut som vilken morgontidning som helst, men den enda morgonen den utkommer är torsdag. Påföljden blir att informationen i den är ungefär sju gånger mer genomtänkt än i en dagstidning. Den svarar på svårare frågor, den utreder djupare sammanhang, den hjälper en tänka bättre. Den ger en impulser att tänka överhuvudtaget, och befriar en från ovidkommande bakgrundsljud, från surret av stundens oväsentligheter.
Bulimia nervosa. Det finns också nackdelar med att läsa nyheter en gång i veckan. Den främsta är att det strider mot människans natur. Det som är färskt har företräde. Det som är viktigt glömmer vi, eller åtminstone skjuter vi upp det. Och så är jag ju så nyfiken på vad som har hänt, precis som kompisen i Beirut. Hemmavid är jag inte ett dyft bättre, utan kollar Die Zeits online-sidor, Süddeutsche eller Svenska Yle flera gånger om dagen. Att det inte är rationellt, det är sedan en annan femma. Man är väl inte mer än människa heller.
Bokmalens devis för november 2016 är försöka låta bli att överdriva, vare sig mot alltför gammalt eller alltför nytt. Och all färskvara är inte skapt lika. Kvällspress och därtill hörande webbsidor är lika färska och lika hälsosamma för själen som Coca-Cola och godis är för kroppen. Att läsa om hotfulla clowner ger lika kortvarig tillfredsställelse som godiset; bättre mår man av att låta bli.
Kostcirkel. För att vara hälsosam måste kosten också vara allsidig. Eli Pariser, kanske snarare politisk aktivist än filosof, varnade redan 2011 i The Filter Bubble för att internets mekanismer utsätter oss mest för sådana tankar vi redan har. Likasinnade i Facebookflödet, Google-sökningssvar som skräddarsytts för oss, och så läser vi även sådana tryckta ord som förstärker våra existerande uppfattningar.
Därför håller jag kvar ex-kollegan som delar inlagor från MV-lehti i Facebookflödet. Det kostar på. Att surfa på nyhetssajter av annan politisk kulör eller från andra länder, det blir både sannolikare och enklare om Linkedin och andra sociala medier har en heterogen kontaktskara. Läskosten av färskvara blir allsidig, nyfikenheten får oväntade utlopp och man får nya uppslag för samtalsämnen bland vänner och kollegor.
