Forstmästare Viktor Harvio är ny skogsombudsman på Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC. Han ser början på en ny våg av höghusbyggande i trä i Finland.
Vad kommer du att syssla med i jobbet som skogsombudsman?
Huvuduppgiften är att vara intressebevakare för de privata skogsägarna inom de fem svenskspråkiga skogsvårdsföreningarna som hör till SLC. Det handlar om cirka 19 000 svenskspråkiga medlemmar i södra Finland, Åboland, Österbotten och på Åland. Arbetet sker i nära samarbete med föreningarna. Eftersom största delen av Finlands skogsmark ägs av privata skogsägare är det viktigt att de blir hörda när skogsfrågor behandlas på olika nivåer. Till jobbet hör också frågor som gäller planläggning, miljö och skogscertifiering.
Nya cellulosafabriker byggs och planeras. Samtidigt görs nya träbaserade innovationer, som plastersättare och textilier. Kommer skogen att räcka till?
Det finns många möjligheter när det gäller de nya produkterna, men de utgör än så länge en ganska liten del av skogsindustrin. Största delen av skogsråvaran går till traditionella produkter, som cellulosa, papper, kartong och den mekaniska skogsindustrins produkter.
Våra skogar växer bra eftersom skogsvården är på toppnivå. När det gäller avverkning är kontrollen på det hela taget sträng i Finland. Om råvaran räcker? Ingen vinner på att det inte finns tillräckligt med träråvara. Men det är sant att det tidvis kan bli brist lokalt om efterfrågan växer. Det är också i viss mån en värdefråga – hur mycket skog vill vi spara? Här inverkar bland annat klimatmålen, miljöfrågor och landets ekonomi. I dag har klimatmålen en stor roll. Träprodukter fungerar som kolförråd, särskilt produkter som består länge, som till exempel byggnader. Om man planterar nya träd i stället för dem man använder vid husbyggen så fungerar träet som kolsänka. På samma gång ersätter träet byggmaterial som stål och betong, vars tillverkning kräver stora mängder fossil energi som ger upphov till koldioxidutsläpp. Ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart skogsbruk är det väsentliga – då vinner alla.
Varför byggs det så få höghus i trä i Finland?
Det är framför allt är en vanesak. Vi har vant oss med att bygga av betong och stål. Det är där värdekedjorna och kunskapen har utvecklats, och då är det inte så enkelt att byta system. Men tack vare bland annat forskning, produktutveckling, pionjärarbete och lagstiftning som möjliggör högre byggande i trä, har en ny våg av höghusbyggande i trä startat i Finland.
Är brandsäkerheten i trähöghus en fråga som går att lösa?
Helt säkert. Om vi ser på lagstiftningen så är kraven på höghus av trä så höga att de till och med är säkrare än höghus av traditionella material. Det gäller också när man ser på frågan utan sina ”skogsglasögon”. Bland annat krävs sprinklers i höghus av trä vilket inte är fallet i höghus i traditionella material. Om ett höghus brinner så mycket att hela byggnaden håller på att kollapsa, så finns det forskning som visar att ett höghus i massivt trä, till exempel korslaminerat timmer, håller bättre än stålet i en betongbyggnad som i något skede blir som spagetti. Massivt trä brinner på ytorna, men det tar länge innan elden tränger in djupare.
Skogsindustrin kritiseras ibland för att för stor andel av produktionen utgörs av bulkvara som cellulosa med låg förädlingsgrad. Skulle skogsägarna vinna på om det gjordes mer produkter med högre förädlingsvärde?
Ja, i princip. Om slutproduktens pris är högre så är det möjligt att köparen betalar mer för träråvaran. Men det är svårt att ge ett klart ja- eller nej-svar. En fråga är vad som skulle hända med massaveden om efterfrågan minskade. Priset påverkas i stor utsträckning av balansen i helheten, det är viktigt att det finns efterfrågan på olika virkesslag. Samtidigt är det orättvist att säga att cellulosa inte är förädlat, om man beaktar hur stora investeringar och vilken kunskap som krävs för att över huvud taget kunna tillverka cellulosa – och framför allt göra det på ett ekonomiskt lönsamt sätt där man också beaktar miljöaspekterna. Dessutom ger cellulosatillverkningen många sidoprodukter, såsom energi och tallolja.
Hur kommer skogen att påverkas av klimatförändringen?
Mer koldioxid och varmare klimat innebär å ena sidan att träden växer snabbare. Men å andra sidan får vi problem med insekter, inte bara mer insekter utan också nya sorter. Och gränsen för var de finns flyttas norrut. Skadeinsekter är ett problem som drabbat Mellaneuropa hårt den senaste tiden. Utöver skadeinsekterna får vi också räkna med att stormskadorna ökar.
Patrik Harald text
