Världens snabbaste skidor och automatisk vallatestning ska ge Sverige nya medaljer inom elitskidåkningen. Friktionsforskare slår sig ihop med statistiker och fysiologer när Sverige trappar upp sin skidforskning.
Kommer ni ihåg OS i Turin 2006, när svensken Björn Lind vann två guld genom att dubbelstaka hela OS-banan? Omvärlden gnuggade sig i ögonen, men Lind blev nationalhjälte med sin överkroppsstyrka och nyskapande teknik. Dubbelstakningen var ett resultat av omfattande fysiologisk forskning och blev snart allmängods inom elitskidåkningen. Bakom framgången stod Hans-Christer Holmberg, i Sverige känd som skidprofessorn. Fyra år senare, inför OS i Vancouver, var Holmberg i elden igen med ett rullband för skidåkning. Det rullande bandet kunde programmeras med olika lutningar för att simulera banprofiler.
”Det enda vi inte kunde simulera i labbet var utförsbackarna, men det var ändå en fördel för de svenska skidåkarna att de kunde träna på att åka OS-banan redan under förberedelserna i Sverige”, säger Holmberg.
Skidåkning till nya nivåer. Han har nu värvats till Luleå tekniska universitet för att leda en stor vetenskaplig satsning inriktad på skidåkning. Satsningen har tre huvudområden – prestationsteknologi, prestationsanalys och materialoptimering – och en specialistgrupp med ett tjugotal forskare har ställt siktet på att ta sporten till nya nivåer. Ett första steg är att utveckla världens snabbaste skidor med hjälp av tribologi, vetenskapen om ytor i glidande eller rullande kontakt.
”Vi kommer att studera skidans konstruktion och struktur väldigt detaljerat för att förstå hur friktion minimeras. Vi får tillgång till ett avancerat labb med bland annat en högteknologisk slipmaskin och två snöhallar.”
Forskargruppen består av en rad olika vetenskapliga kompetenser.
”Det som är fascinerande med skidåkning är att det är så många faktorer som påverkar resultatet. När man lyckats med utrustningen och den fysiska formen, ja då krävs det ännu att idrottaren har den mentala biten under kontroll”, säger Holmberg som inledde sin akademiska karriär inom psykologi.
Mångsidig expert. Efter psykologin har han rört sig tvärvetenskapligt i många discipliner inom forskning. Han disputerade i medicinsk vetenskap vid Karolinska Institutet 2005 med avhandlingen “Physiology of Cross-Country Skiing, with special emphasis on the role of the upper body”. Fem år senare blev han professor i idrottsvetenskap vid Mittuniversitetet, där han byggde upp forskningscentret Nationellt vintersportcentrum. Parallellt har han varit både träningschef och utbildningsansvarig i Svenska Skidförbundet och forsknings- och utvecklingschef för Sveriges Olympiska Kommitté. Från och med januari 2021 är han alltså även adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet.
Där kommer tribologi att bli hans vardag en tid framöver. Ordet tribologi kommer för övrigt från grekiskans tribo, som betyder gnida. De tribologiska studierna antas bli ännu viktigare när flourvallor förbjudits på grund av de hälsoskadliga effekterna som drabbat vallateamen. Samtidigt siktar de svenska forskarna på att automatisera och standardisera vallning och testning.
”I dag är vallningen tidskrävande, när varje skidpar testas av en skidåkare som åker nerför en backe och sedan ska ta sig upp igen. Vi kommer att utveckla system som gör vallatest maskinellt.”
Även om kampen i skidspåren är strikt nationell sker mycket samarbete bland skidforskare över nationsgränser.
”Jag har publicerat 204 vetenskapliga rapporter, varav ungefär hälften handlar om skidåkning. I dessa har jag samarbetet med 357 forskare från 23 länder, så nog är forskningen internationell.”
Han har också samarbetat med forskare från Finland och bedömer att satsningarna inom skidforskningen avtagit lite i Finland, medan de ökat i Norge. Det förekommer ändå ett visst hemlighetsmakeri kring forskningsresultaten. Vissa rön är lättare att hemlighålla för konkurrenterna, medan andra snart blir kopierade.
”Dubbelstakningen var förstås svår att dölja, men när det till exempel gäller fysiologiska resultat kan man designa träningsprogram som man får ha några år för sig själv”, säger Hans-Christer Holmberg.
Johan Svenlin text
