Övergången från jägar- och samlarsamhällen till jordbruk innebar en stor omställning i människans livsmedelsförsörjning. I dag ser vi ut att stå inför lika omvälvande förändringar. Det säger VTT-forskaren Emilia Nordlund.
Härkis, Boltsi, Yosa, Muu, Beanit, Härtelö … I nästan vilken liten kvartersbutik som helst hittar man i dag en uppsjö av produkter och varumärken som inte existerade för några år sedan. En helt ny stor produktgrupp har uppstått kring vegetariska ersättare till kött- och mjölkprodukter, ofta baserade på proteinrika baljväxter och havre. Till exempel S-gruppen har de senaste åren tagit in cirka 200 nya varor i den här kategorin i sitt sortiment.
”Efterfrågan började öka 2016 och på mindre än tre år har försäljningen fördubblats i kedjans affärer”, säger Sari Miettunen, gruppchef på SOK.
Enligt forskningsinstitutet PTT, som står lantbruket nära, kunde man i fjol notera en vändpunkt i finländarnas köttkonsumtion. Svinköttskonsumtionen har minskat i ett par år redan, men också konsumtionen av nötkött som vuxit i många år, vände enligt preliminära bedömningar nedåt. Konsumtionen av fjäderfä, som ökat kraftigast de senaste decennierna, stod och stampade på stället.
PTT ser den växande marknaden för vegetariska köttersättare som en orsak till trendbrottet. Samma trend märks när det gäller mjölkprodukter, där konsumtionen också minskar i alla produktgrupper.
Stor omställning väntar. Växtbaserade kött- och mjölkersättare är inte det enda livsmedelsslag där utvecklingen varit intensiv. Lovande innovationer görs också när det gäller utveckling av laboratorieodlat kött, användning av ätliga insekter och tillverkning av protein med hjälp av mikrober. Sett i ett historiskt perspektiv står matproduktionen inför en dramatisk omställning. Det säger Emilia Nordlund, forskningsledare inom programmet Food Solutions vid VTT.
”Övergången från jägar- och samlarsamhällen till jordbruk innebar en stor förändring i människornas livsmedelsförsörjning. Detsamma skedde under den industriella revolutionen. Nu ser vi ut att stå inför ett lika genomgripande skifte.”
För industrin ger innovationerna nya affärsmöjligheter samtidigt som trendmedvetna konsumenter erbjuds ett mångisidigare utbud i butikerna. Men enligt Nordlund handlar omställningen om en långt större fråga: planetens överlevnad.
2050 beräknas jorden ha 10 miljarder invånare som alla ska ha mat, samtidigt som planetens gränser kommer emot. Redan i dag används cirka 40 procent av jordens isfria yta till matproduktion. På en tredjedel av den ytan odlas grödor, som antingen blir människoföda direkt eller blir djurfoder. Två tredjedelar av ytan används som betesmark. Fortsätter vi att producera mat på samma sätt som i dag måste mer skog huggas ner för att ge ny odlings- och betesmark för djur – med förödande konsekvenser för klimatet.
Över huvud taget är boskapsuppfödning ett ineffektivt sätt att producera mat, eftersom den kräver så stora arealer i relation till mängden producerad mat. Att ersätta animaliska livsmedel med vegetariska är därför ett smart sätt att få mer mat från mindre yta.
”Vi står inför en stor global utmaning, det finns ingen tid att förlora”, säger Nordlund.
Patrik Harald text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
