Med råg i ryggen

Skål. Henrik Creutz (till vänster) tog för två år sedan över Malmgård efter sin far Johan, som ännu är med i verksamheten och agerar värd för slottsguideturerna. frånvaro av stråförstärkande kemikalier utan vilka modern råg mejas ner av första bästa regn, konstaterar Johan och Henrik Creutz.

Säg Malmgård och många tänker på öl. Men gården i Pernå är också en föregångare inom ekologiskt lantbruk i Finland och ett flitigt besökt turistmål.

Johan Creutz tog över hemgården Malmgård i Pernå 1992 efter en karriär i den internationella bankvärlden. Han var bland annat med om att grunda den första internationella dotterbanken i Finland 1980, Citibank.
”Mina föräldrar var av den åsikten att barnen först skulle ut i världen. Jag är ingenjör i produktionsteknik vilket säkert har varit till nytta på gården. Men jag studerade vidare, tog en MBA i Schweiz och blev bankir.”
År 1977 började han i London på Citibank som då var världens största bank.
”Då jag några år senare var med om att starta upp dotterbanken i Finland hade avregleringen av Finlands strikt reglerade bankväsende just påbörjats. Jag var också med när banken planerade att starta en dotterbank i Sverige.”
När han tog över gården märkte han att han mådde dåligt av gaserna från de bekämpningsmedel som användes vid den tiden.
”Jag tänkte att det inte kan vara hållbart på lång sikt. När vi bodde i Tyskland hade jag sett skogsdöden som i hög grad berodde på användningen av kemikalier.”

Bortglömd konst. Efter ett par år med konventionellt jordbruk föddes tanken på att övergå till ekologiskt jordbruk som innebär att växtförbättrande kemikalier och bekämpningsmedel är totalförbjudna.
”Att man då i Finland helt hade glömt bort hur man sköter ekologisk odling kom som en överraskning. Då vi övergick till ekologisk odling 1995 var vi bland de första i Finland. Det fanns dåligt med rådgivare så vi var tvungna att lära oss allt helt från början.”
Johan Creutz betonar att ekologiskt jordbruk kräver en annan typ av maskiner än konventionellt lantbruk. Ogräs måste till exempel tas bort mekaniskt.
”I början använde vi harven till detta men nu finns det nya maskiner som river upp ogräset med rötter och allt. Samarbetet mellan de ekologiska odlarna är viktigt för det är den vägen kunskapen sprids om vilka maskiner och metoder som lämpar sig bäst för ekologiskt jordbruk.”
Jordbearbetningen, alltså plöjning, harvning och ogräsbekämpning är ett av de viktigaste skedena i ekologisk agrikultur.
”De skedena sköter vi helt på egen hand, men mera tekniska saker som att så och skörda kan köpas in av entreprenörer.”

På skolbänken. Ölet kom in i bilden när Creutz för ett tiotal år sedan började fundera på att alla ölingredienser förutom humle redan kunde fås på gården. Bara kunnandet saknades.
”Då såg min hustru Kristina en annons i en tidning att det skulle anordnas en kurs i ölbryggning samt vin- och brännvinsproduktion vid Tuorlaan ammatti-
opisto i Pikis.”
Sagt och gjort, en greve satte sig på skolbänken i Pikis och började plugga ölkunskap. Det var en ett år lång kurs med förlängda weekender där framför allt ölmodulen med läraren Tuomas Markkula intresserade.
”Under kursen utvecklade jag och Tuomas vårt nuvarande speltöl Malmgård Dinkel”, berättar Johan Creutz.

Naturligt stark. Den ekologiskt odlade rågen står för sig själv trots frånvaro av stråförstärkande kemikalier utan vilka modern råg mejas ner av första bästa regn, konstaterar Johan och Henrik Creutz.

Naturligt stark. Den ekologiskt odlade rågen står för sig själv trots frånvaro av stråförstärkande kemikalier utan vilka modern råg mejas ner av första bästa regn, konstaterar Johan och Henrik Creutz.

Dinkel. Namnet Dinkel kommer från det forntida spannmålet spelt, Dinkel på tyska.
”Vi hade inget eget bryggeri på den tiden så det legotillverkades av bryggeriet Huvila i Nyslott.”
Efterfrågan ökade så snabbt att bryggeriets kapacitet snart inte räckte till. Därför grundade vi ett bryggeri som fick större utrymmen på Malmgård.
”Det öppnade för sex år sedan i vår ladugård som stod tom efter att vi lade av med biffkorna 2003. Jag frågade Markkula om han kunde tänka sig att bli bryggerimästare och han ställde direkt upp.”
All utrustning köptes av bryggeriet i Nyslot och bryggeriets anställda flyttade till Malmgård. Samtidigt köptes rättigheterna till Huvilas öl. Därmed utökades gårdens sortiment till två produktfamiljer, Malmgård och Huvila.
”Produktionen har ökat år för år, nu har vi årskapacitet på 0,5 miljoner liter. Taket torde nås inom ett år, nu gör vi cirka 400 000 liter.”

Kvalitet i fokus. För att vara säkra på råvarukvaliteten använder Malmgård så mycket eget utsäde som möjligt i odlingen. Av ett sädeskorn får man en skörd som i medeltal är sjufaldig.
”Av skörden tar vi först bort utsädet för nästa år innan resten säljs eller förädlas till slutprodukter här på gården.”
När Malmgård började med ekologisk odling gick det mesta ut från gården med långtradare.
”Över 90 procent av produktionen gick i början på export. Det fanns helt enkelt inte en tillräcklig efterfrågan på ekologiskt odlat spannmål i Finland”, säger Creutz.

Via Tyskland. I dag är läget ett annat. Gårdsbutiken är en populär vallfärdsort för många matresenärer som plockar bland produkterna på hyllorna. Vid ölhyllan klirrar det glatt när flaskor sätts in i gåvoförpackningar.

Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!

Bo Ingves text
Karl Vilhjálmsson foto