Finansmannen Olof Stenhammars fantastiska berättelse hur han som ”underdog” revolutionerade den svenska finansvärlden platsar också i min egen lista över största journalistiska tabbar.
Jag hade upplevt Stenhammar under studierna i Lund när han var ordförande i SjöLund, studentklubb för officersutbildade i marinen, han var också aktiv i den försvarspolitiska debatten.
Plötsligt en dag 1984 ringde Stenhammar mig på Rapport-SvT och berättade att han hade en kul idé på gång. Jag åkte ned till hans lilla kontor på Stureplan i Stockholm förvånad över att han slutat (fick sparken) som vice VD på Bonniers.
Stenhammar skulle starta starta en optionshandel i Sverige, att köpa och sälja framtidsförväntningar på aktier. Jag visste att han sysslat med detta i USA. Entusiastiskt berättade han om hur det skulle gå till.
Jag lyssnade alltmer förstrött, efter en timmes diskussion reste jag mig upp och sade: – Skippa det där. Det finns inte en jävel i Sverige som är intresserad av optioner när det finns riktiga aktier.
Det blev inget Rapport-inslag som Olof hade hoppats på. Han drog igång en handel via datorer, något innan internet kom till Sverige. Optionshandeln växte snabbt och 13 år efter starten övertog Stenhammar och hans OM även aktiehandeln på Stockholmsbörsen som blivit privatiserad.
Jag lärde mig att inte spontant avspisa entrepenörer med vilda idéer.
