Ny metod gör slagghögen till ”guldgruva”

Krossenergin
får vattnet i
bottenaskan att förångas.

Magsort lanserar en ny metod för att ta vara på kvarvarande metall i slagg från stålverk och i bottenaska från avfallsförbränning. Trots att metallinnehållet i de här materialen kan vara högt har det hittills saknats lönsamma processer att ta hand om det.

Patrik Harald text

Metaller har som bekant sitt ursprung i gruvor. Men stora mängder metall finns också kvar i den slagg som under decenniernas lopp samlats i enorma högar hos stålverk världen över. Slaggen kan ha en stålhalt kring 10 procent, men i brist på lönsamma utvinningsprocesser har metallen lämnats kvar.

Nu lanserar finländska Magsort en ny metod, med vilken man enligt bolagets grundare och vd Niklas Törnkvist kan ta tillvara 100 procent av stålinnehållet i slaggen, jämfört med cirka 50 procent med tidigare metoder. Det här kan göra outnyttjade högar till verkliga ”guldgruvor”.

”Att återvinna metallen på det här sättet blir billigare än att producera nytt, samtidigt som man minskar koldioxidutsläppen”, säger Törnkvist.

Magsorts förhoppning är att dessutom kunna göra ett utsläppsfritt cementsubstitut på det material som är kvar när metallen plockats ut. Också här finns stora ekonomiska värden, sam- tidigt som man kan ersätta en stor koldioxid- bov – cement står för 7–8 procent av världens samlade CO2-utsläpp.

Bottenaska

Förutom slagg har Magsort siktet inställt på så kallad bottenaska från avfallsförbränningsanläggningar, det vill säga material som inte brinner. I Europa uppkommer varje år cirka 20 miljoner ton bottenaska. Ur den kan man med Magsorts metod enligt Törnkvist ta tillvara hittills outnyttjade metaller till ett värde av cirka 400 miljoner euro – material som i dag sätts på deponi eller plöjs ner i asfalt och betong.”

Bottenaska från avfallsförbränning.

Även om mängderna bottenaska är omfattande, är det ändå stålslaggen som står för de verkligt stora volymerna. Enligt Törnkvist tillkommer årligen 400 miljoner ton stålslagg globalt. Han konstaterar att mängden är svår att greppa och lyfter fram några exempel.

Till exempel i Pennsylvania finns ett berg med 65 miljoner ton slagg på ett område stort som från Helsingfors järnvägsstation till stadens södra stränder. Där har slagg från sju stålverk dumpats mellan 1890 och 1930.

”Vi har tagit prover där och hittat ett metallinnehåll på 8–9 procent. Om vi utgår från att det är möjligt att dessutom göra cement av slaggen finns här ett stål- och cementinnehåll värt cirka 5 miljarder dollar.”

Törnkvist har också tagit prover på flera andra platser runtom i världen. Han liknar bearbetningen av slagghögarna vid en sorts gruvdrift vars lönsamhet är större än traditionell gruvdrift.

Att komma i gång med metallutvinning ur slagghögarna är dock en omfattande process. Prover ska tas på många ställen och de ska fraktas till Finland för analys. Är man nöjd ska man ingå kontrakt med slagghögens ägare samt söka miljö- och andra tillstånd. Därefter gäller det att investera i maskinerna, frakta dem till platsen, montera upp dem och se till att allt fungerar.

Unik kross

Huvudkomponenten i den process Magsort lanserar är en stenkross utvecklad av uppfinnaren Pertti Hänninen och hans företag Moviator. Krossen sväljer 200 ton slagg i timmen och slår sönder materialet med sådan energi att det pulveriseras, vilket inte har varit möjligt tidigare. På så sätt frigörs metallen. I processens senare skeden används bland annat silar och magneter. Magsort har patenterat en torr anrikningslinje, vilket betyder lägre investerings- och driftskostnader jämfört med befintliga våta metoder, bland annat eftersom man slipper bygga en vattenreningsanläggning.

När Magsort grundades 2014 var det dock kring en annan process, men denna visade sig ha otillräcklig kapacitet. Samtidigt föll priset på järnmalm kraftigt, varför man lade projektet på is.

I stället började företaget söka efter andra metoder och stötte då på Pertti Hänninen,
som under årens lopp konstruerat flera kros- sar för olika företag. Hänninen köpte härom året slagghögarna vid Koverhar gamla stålfabrik i Raseborg där han nu utvinner den malm som finns kvar i slaggen.

”Hänninen är utvecklaren medan vår roll är att kommersialisera konceptet och föra det ut i världen”, säger Törnkvist.

För ett litet företag är det svårt att snabbt skala upp en verksamhet globalt, och därför planerar Magsort ta draghjälp av ett amerikanskt industriföretag som förbundit sig att använda Magsorts koncept i en del av sina projekt.

”De har insett att det här är framtidens metod och vi har gett exklusivitet till dem. Samarbetet är mycket värdefullt för oss, även om vi ger vi bort en del av vinsten. Men ensamma skulle vi ha svårt att skala upp så snabbt”, säger Törnkvist.

Vad gäller bearbetning av bottenaska har Magsort flera kontrakt med Fortum, som varje år processar 600 000 ton bottenaska i sina anläggningar i norra Europa. Samtidigt håller Magsort på att grunda ett dotterbolag i Indien som är en kraftigt växande stålmarknad.

”Stålhalten i slagghögarna i Indien är mycket högre än till exempel i Finland, också i redan processad slagg.”

En kross är en investering i miljonklassen och återbetalningstiden relativt kort. I sina lönsamhetskalkyler räknar Magsort med ett stålpris på 180 dollar per ton, vilket är en modest nivå sett till dagens priser som skjutit i höjden i takt med att restriktionerna efter coronapandemin lättats. I kalkylerna räknar man ännu inte med en möjlig produktion av cementsubstitut, även om metoden bevisligen fungerar.

Företaget har fått en rad investeringar och undersöker möjligheterna till en börsintroduktion på ett par års sikt.

Niklas Törnkvist är Magsorts vd och medgrundare. Foto: Cata Portin

Serieentreprenör. Niklas Törnkvist är diplomingenjör från Åbo Akademi (studier i papperskemi, industriell ekonomi och marknadsföring) och serieentreprenör ända sedan studietiden.

”En del bolag har jag sålt, andra har gått i konkurs. Men i stället för att jobba med fem eller tio olika bolag som alla har sina olika problem, har jag nu beslutat satsa helt på Magsort”, säger Törnkvist, som suttit på vd-posten i två och ett halvt år. ■