Upp som en sol, ner som en pannkaka – förlusttyngda Norwegian har tvingats tona ner ambitionerna då hela havet stormar i flygsektorn.
Norwegian, ett av världens snabbast växande lågprisbolag, råkade under 2018 ut för en serie omständigheter som tvingade bolaget att kraftigt bromsa in takten. Motorproblem i det nya flaggskeppet Boeing 787 Dreamliner (inte att förväxla med 737 som har kraschat två gånger på ett halvår), kraftig missbedömning av bränslepriset samt allt hårdare konkurrens. Det tvingar fram ett sparpaket på cirka 2 miljarder norska kronor.
Norwegian har också ett stort antal 737:or som nu fått startförbud på många håll i världen. Detta tvingade flygbolaget att inställa ett stort antal avgångar. Norwegian kräver nu att Boeing svarar för de förluster som uppstått indirekt.
Dramatiska åtgärder följer: en nyemission på 3 miljarder i ett bolag som värderas till nästan 8 miljarder på Oslo-börsen, senareläggning av beställda flygplan, skrotning av en del av de 150 destinationerna, bland andra Mallorca, Gran Canaria och Teneriffa, samt två mindre städer på amerikanska ostkusten. Det är oklart hur många jobb av cirka 10 000 som försvinner.
Velande med svensk flygskatt. En konsekvens kan bli att ytterligare expansion av linjer till Fjärran Östern och Sydostasien bromsas. Till Bangkok hade Norwegian tidigare problem med att inte få flyga via ryskt luftrum och var tvunget att ta den närmare en timme längre sydligare rutten via Ukraina. Men nu har Ryssland gett Norwegian tillstånd som gör att man bättre kan konkurrera med Finnair som mellanlandar i Helsingfors med sina resenärer från de tre skandinaviska huvudstäderna på väg till Fjärran Östern.
Samtidigt har Sverige infört flygskatt 400 kronor på långdistansflyg, vilket Norge haft sedan 2016 i form av ”passageraravgift”. Efter det svenska valet i september lyckades moderaterna och kristdemokraterna få igenom sin budget för 2019, varmed flygskatten skulle avskaffas 1 juli, dessutom 60 kronor på inrikesresor och 250 kronor på Europaflyg. Men landets nya regering har uttalat att flygskatten ligger kvar. Detta drabbar Norwegian för bolagets många flygresenärer från Sverige.
Trots att bolagets passagerare ökade med 13 procent till 37 miljoner räcker inte en biljettintäkt på i snitt drygt 1 000 kronor plus några hundralappar övriga avgifter. Rörelseförlusten ökade från 2 till nästan 3,9 miljarder kronor.
Överkapacitet och priskrig. Konkurrensen ökar från andra expanderande lågprisbolag, till exempel Air Asia i Malaysia, ungerska Wizz Air och irländska Ryanair (Europas största lågprisflygbolag). Norwegian har 164 flygplan sedan 25 nya levererats under det gångna året. Nya flygplanen är större vilket innebär att kapaciteten ökade med en tredjedel.
Enligt prognosen från IATA, flygbranschens internationella samarbetsorgan, ökar trafiken årligen med cirka 6 procent, men leveranserna av nya flygplan ökar ungefär lika mycket.
Under 2018 ökade volymen sålda passagerarkilometer för hela branschen mest i Asien (7 procent), följt av Europa, Latinamerika och Afrika med drygt 6 procent. Kapaciteten i antal flygstolar ökade drygt 6 procent.
Henric Borgström text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
///
Konkurrenter såsom SAS och Finnair – som har lyckats bättre i Asien, där Norwegian har gått bet – lär sucka av lättnad då det norska bolaget nu tvingas dra i handbromsen.
KOMMENTAR
Playoffs bland billigflyg
I flera år har billigflygen roffat marknadsandelar och skapat prispress. Nyligen har stigande oljepriser – i kombination med överkapacitet – gjort livet surt för flygbolag. Flera konkurser sågs under hösten, konsolideringen fortlöper.
Norwegian har genom en kraftig och lånefinansierad expansion vuxit från norska inrikeslinjer till Europas tredje största lågprisflygbolag. Marknadsandelar har varit dyrköpta, samtidigt ligger lönsamheten i botten. Efter aggressiv tillväxt tvingas bolaget till kostnadskontroll och stärkt balansräkning.
Konkurrenter såsom SAS och Finnair – som har lyckats bättre i Asien, där Norwegian har gått bet – lär sucka av lättnad. Norwegian nådde nyligen viss framgång i fisket efter trafikrättigheter längs den transsibiriska korridoren. Trafiken till nordöstra Asien (Japan och Sydkorea) utgör en hörnsten i Finnairs affärsplan. De skandinaviska flygbolagens avtal med Sovjet från 1956, i kraft än i dag, innebar länge att luftlederna över Sibirien bara är var för ett Skandinaviskt flygbolag: SAS. Konkurshotet innebär att Norwegian måste skjuta fram sina planer på att bygga ut linjenätet i Asien (Tokyo, Shanghai och Beijing).
Samtidigt finns politiska orosmoln också för Finnair. EU jobbar på att motverka orättvisa statsstöd som påverkar konkurrensen. Ifall man gör verklighet av planerna på att granska flygbolag från Mellanöstern och till exempel Aeroflot för osund konkurrens, så kan Ryssland i gengäld tumma på tillstånden att flyga längs Sibirienkorridoren. Det skulle slå betydligt hårdare mot Finnair än mot övriga europeiska flygbolag.
Torsten Fagerholm
