Långsam byråkrati väcker irritation hos Nordkalk. Bolaget vill ta i bruk en större kalkfyndighet på Gotland men har tvingats vänta flera år på tillstånd.
Nordkalk inom Rettig-gruppen är sedan sex år tillbaka part i en principiellt viktig miljöstrid på norra Gotland om utbyggnaden av en större kalkfyndighet. Om det blir nej i svenska Mark- och Miljööverdomstolen efter sommaren går Gotland miste om cirka 100 jobb i dagens kalkbrott som är på väg att ta slut, och på längre sikt 60 jobb under 25 års tid i det planerade brottet.
Om fyndigheten i stället byggs ut hotas flera sällsynta orkidéer, exempelvis kärrknipprot, gul gaffelfibbla och olika majvivor samt en fjäril kallad svartfläckig blåvinge. Enligt Naturvårdsverket är flera av växterna och småkrypen världsunika. Detta strider mot Natura 2000, det skydd som Sverige förbundit sig gentemot EU att värna om hotade djur och växter. Naturvårdsverket vill nu gå ännu hårdare fram och få området klassat som orörd nationalpark. Enligt Naturhistoriska riksmuseet finns dock kärrknipprot från Skåne till Uppland, gul gaffelfibbla är vanlig på Öland, den näst största ön efter Gotland, den svartfläckiga blåvingen finns i stora delar av Europa men ”populationen har en vikande tendens”.
Hotad är också en unik tallskog på kalkgrund, små tallar som kan nå en ålder av 300 år, som också finns på likaledes kalkrika Öland. Vattendragen rinner ned till sjön Bästeträsk planerad som framtida vattentäkt för de totalt drygt 1 300 året runt boende i den gamla garnisionsorten Fårösund med ett numera nedlagt kustartilleri, samt ön Fårö, mest känd som tidigare bostads- och arbetsplats för filmregissören Ingmar Bergman. Fårö var också sommarbostad för statsministern Olof Palme samt ett antal andra ledande socialdemokratiska politiker. Under sommaren beräknas ön ha minst 5 000 invånare.
Vid fortsatt kalkbrytning i området måste gigantiska mängder vatten pumpas bort och omgivningarna till kalkbrottet torrläggs så att växterna troligen inte överlever.
I området Storugns invid Fårösund mellan Gotland och ön Fårö bryter Nordkalk årligen uppemot 2,5 miljon ton högkvalitativ kalksten för användning främst inom stålindustrin och för kemiska produkter.
Kvalitén på kalkstenen gör den också särskilt lämplig för rening och gaser. Därför menar företagsledningen att fortsatt kalkbrytning just på denna plats är ett samhällsintresse.
I Nordkalks anmälan till Justitieombudsmannen (JO) i slutet av maj påpekade företaget att svenska regeringen avgjort saken redan 2006 och då visade sig invändningarna sakna vetenskapligt stöd. Frågan är ”principiellt viktig eftersom syftet med Natura 2000 inte är att det ska användas som redskap för att försöka stoppa industriprojekt som Naturvårdsverkets tjänstemän ogillar”, skriver företaget och hävdar att ”enskilda tjänstemäns personliga engagemang och prestige kommit att överskugga krav på saklig och opartisk myndighetsutövning.”
Nordkalks ledning är dessutom irriterad över att tillståndsärendet skickats fram och tillbaka mellan olika instanser, från Miljödomstolen till Miljööverdomstolen, tillbaka till Miljödomstolen och upp igen. Detta har medfört flera års fördröjning. Senaste beskedet är att avgörandet sker efter sommarsemestrarna.
Däremot har ett stort antal ansökningar om gruvdrift i Norrlands inland godkänts med ovanlig snabbhet även när besluten blivit överklagade. Därför kommer beslutet om framtida kalkbrytning följas med stort intresse men också anmälan till JO om Naturvårdsverket uppträtt opartiskt.
Henric Borgström, text
>> LÄS MER: “Aggressiv smutskastning”, säger Nordkalk-vd:n till ÅU.
