Ny musik består för det mesta av gamla komponenter som satts ihop i nya kombinationer. Nu processar artificiell intelligens Ludwig van Beethovens verk för att få fram den tionde symfonin som mästaren aldrig slutförde.
Artificiell intelligens har besegrat schackmästare och hotat att ta över en stor del av de arbetsuppgifter som i dag utförs av människor. Rådet till dagens unga har hittills lytt: välj ett yrke som kräver kreativitet, så kan du inte bli ersatt av en robot. Okej, bara det inte är kompositörens yrke, för nu utmanas även en av mänsklighetens mest kreativa musikhjärnor av AI.
Ludwig van Beethoven (16.12.1770–26.3.1827) var helt döv när han komponerade flera av de stycken som ännu i dag räknas till musikhistoriens mest geniala verk. Tre år innan Beethoven dog fick hans sista fullbordade symfoni sitt uruppförande. Det var hans nionde symfoni, som bland annat innehåller Europahymnen. Han fortsatte komponera, trots sin grava hörselnedsättning, och arbetade på en tionde symfoni. Den var inte ens nära att bli slutförd.
Inte förrän nu. Inför 250-årsjubileet av den stora kompositörens födelse har hans födelsestad Bonn slagit ihop sina påsar med Deutsche Telekom för att skapa den tionde symfonin. Nu är det ingen tävling mellan människa och maskin, utan snarare ett vänskapligt samarbete. Det hävdar i alla fall beställarna.
”Vi försöker inte på något sätt utmana Ludwig van Beethovens unika genialitet. Vi vill bara visa hur samarbete mellan mänsklig och artificiell intelligens kan utvidga vår fantasi. I vårt projekt håller vi oss strikt till Beethovens egna musikaliska skisser”, bedyrade Timotheus Höttges, vd på Deutsche Telekom, när han presenterade projektet i december.
Tänka som Beethoven. I projektteamet har en grupp musikforskare och programmerare samarbetat för att försöka få en algoritm att tänka i samma banor som Beethoven. Professor Christine Siegert på Beethoven-arkivet i Bonn, berättade för tv-kanalen Deutsche Welle hur teamet tränade algoritmen för att få den att lära sig Beethovens tankemönster.
”Det finns flera Beethovenverk, däribland Eroicasymfonin (den tredje, red.anm.), som kan studeras utifrån välbevarade originalanteckningar av kompositören. Om man matar in både skisserna och slutprodukten i en dator kan datorn lista ut hur Beethoven arbetade med sina skisser och hur han gjorde dem till fullbordade verk.”
De första månaderna komponerade datorn verk som beskrivs som mekaniska och repetitiva. Enligt projektledaren Matthias Roeder från Karajaninstitutet i Salzburg blev AI-kompositionerna mer lovande ju längre tiden gick.
”Ett AI-system lär sig en otrolig mängd noter på en extremt kort tid. De första resultaten är lite som när människor komponerar, inte helt perfekta. Men systemet kör på och i något skede blir man förvånad. Det hände för några veckor sedan och vi gläder oss åt att den gjort så stora framsteg.”
Mänskliga musiker. Projektgruppen fortsätter att styra och korrigera AI-systemets improvisation så att kompositionen liknar förlagans stil. När hela symfonin anses vara klar kommer den också att behöva en mänsklig hand för att orkestreras. Musikerna i Beethoven Orchestra Bonn, som ska framföra symfonin under ledning av Dirk Kaftan, kommer också att vara mänskliga.
Hittills har korta stycken framförts av stråkkvartetter och enskilda pianister och mottagandet från musikkännare har varit svalt.
Ludwig van Beethoven var känd för att inte släppa ifrån sig något förrän han själv var hundraprocentigt nöjd med resultatet. Hela tionde symfonin får världspremiär den 28 april i Bonn och resultatet får publiken bedöma. Beethoven ligger både död och döv i sin grav på Zentralfriedhof i Wien, men det skulle inte förvåna om han ändå vände sig ett helvarv åt den så kallade tionde symfonin.
Johan Svenlin text
