För två år sedan tog Stefan Wentjärvi över ett Esperi Care i djup kris. Efter ett målmedvetet arbete har läget normaliserats och lönsamheten vänt upp. Nu är vårdbolagets mål att ha Finlands lyckligaste boende på sina enheter.
”I dag är bolaget i bättre skick än jag trodde när jag började”, säger han.
”Jag funderade kanske fem minuter, inte längre. Sedan hade jag bestämt mig. Jag ville inte bort från någonting, utan det var hit jag ville.”
Så beskriver Stefan Wentjärvi sitt beslut att ta emot vd-posten i Esperi Care hösten 2019 efter ett år som varit minst sagt turbulent för vårdbolaget.
Det var i januari samma år som flera fall av vanvård och andra missförhållanden hade uppdagats vid Esperis äldreboende i Kristinestad, vilket ledde till att staden och tillsynsmyndigheten Valvira tvångsövertog verksamheten.
Händelserna drev bolaget rakt in i en djup finansiell kris, som tvingade fordringsägarna att ta över i början av 2020. Den förra ägaren, kapitalplaceringsjätten Intermediate Capital Group (ICG), hade köpt Esperi tre år tidigare och expanderat kraftigt genom många företagsköp – med stora lån som hävstång. Men den höga skuldsättningen gjorde bolaget sårbart för motgångar.
Enligt Wentjärvi fanns det både samhälleliga och bolagsspecifika orsaker bakom Esperis finansiella problem. Efter vårdkrisen fanns ett uppdämt behov av att rekrytera mera personal till branschen, vilket kraftigt belastade Esperis ekonomi.
”En annan orsak, som man lätt glömmer bort, är att Esperi under bolagets hela historia hade räknat med en social- och hälsovårdsreform som skulle komma på plats. Esperis expansion hade koppling till den här reformen, som sedan aldrig blev av.”
Någon mjuklandning på det nya jobbet blev det inte för Wentjärvi, redan första dagen satt han med finansiärerna och diskuterade den uppkomna situationen.
”Vi var tvungna att titta på allt för att se vad som var möjligt att göra. Det fanns enheter med sådana strukturella problem, att de inte hade gått att lösa ens med mycket tid, till exempel där kundunderlaget var för litet under en överskådlig framtid. Eller enheter där det hade krävts alltför stora investeringar i renovering eller tillbyggnad. Av våra enheter har säkert 50 gått igenom någon form av transformation.”
Läget har normaliserats.
Nu, säger han, har man betat av listan med exceptionella åtgärder och kvar finns bara den normala uppföljningen av enheterna. Han förväntar sig att bolaget ska ha en god lönsamhet vid årets slut, även om man ”aldrig kan vara säker på någonting”.
Hur länge fordringsägarna, det vill säga Danske Bank, SEB och Ilmarinen, håller kvar Esperi är en ägarfråga som Wentjärvi inte kan kommentera. Beskedet när bolaget togs omhand var att lösningen skulle vara temporär. Enligt Wentjärvi finns det gott om hugade köpare, både inhemska och utländska.
Wentjärvi framhåller att ingen gett honom i uppdrag att städa bolaget eller att rationalisera, utan enbart att leda det till en stabil verk- samhet och säkerställa att man inte tummar på etiska eller juridiska frågor.
”Mitt uppdrag är att jobba långsiktigt.”
Och hur det går?
”Vi har en fantastiskt fin organisation, tillsammans har vi lyckats skapat en väldigt pragmatisk kultur och vi försöker vara snabba i våra beslut. Ett par saker kommer vi aldrig att tumma på: säkerheten både för patienter och för anställda. Jag har aldrig sett att någon skulle ha tankar på att ta genvägar, utan alla är dedikerade. Bolagets rykte utåt är kanske ett annat, men inifrån är det faktiskt så.
Diffusa regler bakom krisen.
Då infinner sig frågan hur det var möjligt att kvaliteten ha-de sjunkit så lågt i början av 2019. Förra Esperi-vd:n Maria Aarnio-Isohanni sade när hon avgick till följd av skandalen att hennes fokus varit tillväxt och lönsamhet, och att personalfrågor hade fått för lite uppmärksamhet.
Wentjärvi håller med om tillväxten hade haft hög prioritet, samtidigt som branschen väntade på den förestående vårdreformen med sin valfrihet med personliga budgetering. Men han lyfter fram också en annan omständighet.
Att måla, fixa och renovera hör till Stefan Wentjärvis favoritsysselsättning på fritiden. I jobbet har han de senaste två åren fått sätta ett krisdrabbat bolag i skick.
”2019 var kulmen på en långvarig problematik med diffusa regler. När det gäller bemanningen vid enheterna fanns inga entydiga riktlinjer, utan varje regionförvaltningsverk hade sin uppfattning. Ett exempel är tolkningen av vilken tidsram personaldimensioneringen gällde – per dag, vecka, månad eller per arbetsschema. Och om dimensioneringen skulle göras enligt antal platser, antal närvarande och så vidare. Situationen som uppstod i Kristinestad 2019 kunde ha skett var som helst – inom Esperi, i något annat bolag eller inom den offentliga vården.”
Enligt Wentjärvi har mycket hänt efter vårdskandalen, regelverket har förtydligats, lagstiftningen ändrats och tolkningen av till- stånden är på en helt annan nivå. Han anser att Valvira och regionförvaltningsverken rentav haft nytta av att verksamheten skakades om.
Läs hela intervjun i papperstidningen.
PATRIK HARALD TEXT
KARL VILHJÁLMSSON FOTO
