Vem har väl inte någon gång överdrivit sina meriter en smula då den skrivit sitt CV?
Ta en titt på arbetsannonserna. Vilken superindivid kan väl någonsin tänkas leva upp till alla sökkriterier? Vi vet att det förekommer förförisk marknadsjargong på bägge sidor, hos arbetsgivaren såväl som hos den sökande. Hur ska man stå sig i konkurrensen då alla andra saltar lite i meritförteckningen och litar på att resten löser sig? Då man försöker sälja in sig själv gäller det att spela med i spelet, eller hur? Ett cv är ju bara ett sätt att komma in på intervju, därefter får man chansen att bevisa vad man kan …
Så resonerar många. Då man söker jobb gäller det att presentera en framåtriktad självbild samt optimistiskt självförtroende. Men hur mycket reklam i arbetsansökningar rör sig i gränslandet för det verkliga, hur kryddade är meritlistor i snitt? Har du själv någon gång drygat ut de glesa och spretiga delarna av cv:t med sliriga överdrifter? Speciellt unga, gröna och oerfarna, kan desperat spela roller lite grann för att bli tagna på allvar på arbetsmarknaden och få in foten mellan dörren.
Vedertaget skrävel. En skicklig HR-person eller rekryteringskonsult identifierar relativt enkelt vedertagna överdrifter. Att ljuga om formella meriter går ju inte an. Men en stresskänslig person kanske påstår sig att gilla att hålla många bollar i luften. Och det är lätt hänt att vi ger oss själva mer cred för bedrifter än vi förtjänar. Till exempel är det lockande att i efterhand ta åt sig lite extra av äran för projekt som utförts i grupp.
I synnerhet inom språkkunskaper finns gråzoner, glaset är ju alltid halvfullt och man lär sig under resans gång. Men ve den som blåst upp sig och inte klarat av att leverera i själva situationen.
Vi känner alla den där kollegan som lägger ut texten om hur högpresterande den är. I själva verket misstänker vi att det ofta handlar om mediokra, eller inkompetenta personer. Det kallas för Dunning-Kruger-effekten. Den som är inkompetent också är oförmögen att förstå att denne faktiskt är inkompetent. Inkompetenta överskattar sin kompetens – medan personer med hög kompetens och kritiskt sinnelag däremot underskattar det egna kunnandet. Och alla tror vi ju att vi är bättre chaufförer än snittet.
Vissa är dumdristiga nog att bre på riktigt ordentligt och köra fullt ut med bluffen, såsom bluffläkare och somliga politiker. Omvänt så råder haloeffekten – den person man gillar i ett sammanhang brukar lätt bli överskattad i andra sammanhang.
Motionerar du? Äter du skräpmat? Har du ätit din medicin? Och tar du andra läkemedel? Rentav 60–80 procent av patienterna har någon gång ljugit eller undanhållit hälsoinformation för vårdpersonalen, visar en färsk amerikansk webbundersökning med 4 500 deltagare, kan vi läsa i notisen invid.
Här handlar det antagligen om att patienten skäms och fruktar för att bli uppläxad av personalen. Yngre, kvinnor och patienter med sämre hälsa sticker ut i detta sammanhang.
”To thine own self be true, And it must follow, as the night the day, Thou canst not then be false to any man”, sa Polonius i Hamlet.
Torsten Fagerholm text