Trots att Kina slopat ettbarnspolitiken fortsätter födelsetalen att sjunka. Det kan sätta stopp för landets ambition att överta det ekonomiska världsherraväldet.
Med 1,4 miljarder invånare och en växande ekonomi är Kina en stormakt med potential att rita om den världsekonomiska kartan. 2011 gick Kina förbi Japan som världens näst största ekonomi. Målet är att nå förstaplatsen, men risken är att drömmen aldrig uppfylls.
Landet har sedan kulturrevolutionen på 1970-talet blivit allt starkare ekonomiskt, och befolkningen är allt mer välmående. Följaktligen förklarade Kinas statsledning i fjol att extrem fattigdom inte längre förekommer i landet.
Tiina H. Airaksinen, lektor i asiatiska studier vid Helsingfors universitet, säger att Kina har många interna problem som bromsar den ekonomiska utvecklingen.
”Kina vill bli oberoende av omvärlden vad det gäller energikonsumtion, men det är svårt i det rådande politiska läget mellan Kina och västvärlden.”
De senaste åren har bland annat USA och EU utfärdat ekonomiska sanktioner mot Kina på grund av kommunistpartiets starka kontroll över Hongkong och diskrimineringen av uigurer i Xinjiang.
Affärstidningen Forbes skriver att Kina köper olja och gas från Saudiarabien och Turkmenistan. Landet importerar också bilar från till exempel Tyskland och metall från Australien.
”Statsledningen anser dessutom att ekonomin måste bli större år efter år. För att det ska lyckas spelar befolkningsutvecklingen en stor roll”, säger Airaksinen.
Men befolkningen ökar inte lika mycket som tidigare. Förra året föddes 10,04 miljoner barn, vilket är en minskning med 15 procent från 2019. Om trenden håller i sig kommer det att födas 8,29 miljoner barn i Kina det här året. Då skulle minskningen vara mer än tre miljoner barn på tre år.
Förutom Kina har endast Indien en befolkning som överskrider 1 miljard. Men Indien dras inte med samma demografiska problem. Kina tillämpade åren 1979–2016 en ettbarnspolitik, vilket innebar att majoritetsbefolkningen – det vill säga han-kineserna – endast fick skaffa ett barn. Minoritetsbefolkningen fick däremot skaffa fler.
”Indien har inte styrt sin familjepolitik på samma sätt som Kina, därför kommer indierna att bli fler än kineserna”, säger Airaksinen.
John Eriksson text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
