Ökad energieffektivitet har minskat byggnaders klimatpåverkan. Nästa steg är att ta fram klimatsmarta byggnadsmaterial. Dagens cement är en stor CO2-bov, men det finns alternativ.
Byggnader står för cirka 40 procent av världens koldioxidutsläpp när man räknar in byggnadsmaterialen, byggprocessen och driften. Tidigare har största delen av utsläppen orsakats av driften, det vill säga främst uppvärmning och kylning. I takt med ökad energieffektivitet har denna andel sjunkit, och är cirka hälften i nybyggda hus. Den andra hälften härstammar från byggmaterial och byggprocessen, där det hittills inte har hänt så mycket.
”Om vi vill få ner byggnaders klimatpåverkan ytterligare, är potentialen härefter störst när det gäller byggmaterialen. Samtidigt är den biten svårare att åtgärda eftersom en ändring måste ske samordnat av många inblandade parter”, säger specialforskare Pekka Tuominen vid forskningscentralen VTT.
Tuominen leder projektet Build 4 Clima vars syfte är att samla branschens aktörer kring ett koldioxidneutralt byggekosystem. Build 4 Clima, som finansieras av Business Finland, är ett samprojekt mellan VTT och Tammerfors universitet.
VTT, som i flera decennier forskat i betong, har steg för steg lyckats få ner materialets klimatpåverkan. Det sker genom att man blandar traditionell så kallad OPC-baserad cement med bland annat barkaska, som är en restprodukt från pappersindustrin. (OPC står för Ordinary Portland Cement och är det centrala bindemedlet vid traditionell betongtillverkning.)
Därtill använder VTT en metod där koldioxid pumpas in i betongen (karbonatisering) när den härdar i sin gjutform. Med denna process kan den slutliga betongprodukten fås koldioxidneutral.
VTT har också använt andra alternativa bindemedel för att helt ersätta OPC-cementen i betongen. Exempel är industriella sidoströmmar såsom grönlutslam från pappersindustrin, masugnsslagg från stålindustrin och flygaska från energiproduktion – ämnen som det finns gott om i Finland. Med denna process kan man få en slutlig betongprodukt som inte bara är kolneutral, utan även kolnegativ, det vill säga betongen binder mer koldioxid än den ger upphov till. Enligt VTT har testresultaten varit lovande också vad gäller den nya miljövänliga betongens hållfasthet.
I processen används en kammare med koncentrerad koldioxid. Enligt Marcus Mangs, äldre sakkunnig på VTT, stannar koldioxiden kvar i betongen för gott. Koldioxiden har bildat karbonatmineraler som är stabila även om betongen vittrar sönder.
”Metoden kan användas vid tillverkning av prefabricerade produkter, såsom betongblock, ihåliga kärnplattor, betongplattor, gatustenar och järnvägssyllar. Men den kan också tillämpas på platsgjutna konstruktioner, som till exempel broar”, säger Mangs.
Patrik Harald text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
