Industrin som går in på skinnet

Minkki by Katja Lösönen 0002 webb

Pälsindustrin kliar inte längre så illa på samhällskroppen. Rävflickorna har vuxit upp, exportintäkterna ligger i miljardklassen och nya miljölösningar på farmerna gör den lokala opinionen välvilligare. Dags att släppa in pälsbranschen i finrummet igen?

På pälsfarmerna går man i väntans tider. Den viktiga marsauktionen i Vanda gick bra och vid det här laget vet man ungefär hur årets parningssäsong lyckades. Nu är frågan om prisutvecklingen kommer att fortsätta uppåt på den viktiga juniauktionen.

”Farmarna är ett tufft gäng. Vilken annan yrkesgrupp lever med en sådan ständig ekonomisk risk? I december tar farmarna sina beslut om vilken sort de ska föda upp och ett år senare skickar de skinnen till auktion. Då vet de ännu inte vilket pris de kommer att få för skinnen”, förklarar Sten Bertula, företagsledare och rävfarmare från landets pälsepicentrum Nykarleby.

Bertula hör till de mest garvade pälsfarmarna i landet. Hans far började i liten skala 1947 och efter att ha hjälpt till på farmen kom Sten med i branschen på allvar på 1970-talet.

Verksamheten växte under glansdagarna på 1980-talet och han klarade också det tuffa 1990-talet, när antalet pälsfarmare i landet gallrades från 6 000 till de knappt 1 000 som i dag producerar motsvarande mängd skinn. På 2000-talet har branschen repat sig och vissa år har skinnpriserna igen fått traktens bilhandlare att rulla ut sina rödaste mattor åt pälsfarmarna.

Skinnen från de österbottniska slätterna går ut i vida världen via pälsauktioner i Vanda.

Skinnen från de österbottniska slätterna går ut i vida världen via pälsauktioner i Vanda.

Nytt nätverk av tjänster. Bertula är fortfarande rävfarmare i själen, men under 2000-talet har han inom sitt företag Foxcraft utvecklat ett flertal olika programvaror, appar och tjänster för andra pälsföretagare.

”Hela kedjan från inseminering till försäljning av skinn”, sammanfattar han.

Bland de varor och tjänster som underlättar andra farmares arbetsbörda finns personaluthyrning, logistiksystem och programvara för produktionseffektivitet. Men det började med flåning och andra pälsningstjänster.

”Det var tungt inom branschen 2001 och jag försökte reda ut hur jag kunde effektivisera min farm. Pälsningskostnaderna är tillsammans med farmarens lön de två stora enskilda utgifterna på en liten farm, så jag funderade på att lägga ut pälsningen.”

Vid den tidpunkten fanns ingen som ville ta sig an uppgiften så i stället erbjöd sig Bertula att pälsa också andra farmares djur. Verksamheten har vuxit sedan dess och i år hanterar Foxcraft drygt 300 000 skinn på sin automatiserade anläggning i Nykarleby. Den har en kapacitet för det dubbla.

”En medelstor farm har omkring 2 000 skinn att pälsa på en begränsad tid och kostnaden ligger runt 13–15 euro per skinn. Vår kostnad är åtta euro, tack vare stora volymer och hög automatisering. Enligt våra beräkningar pälsas 35–40 procent av farmrävarna i Finland på en central, medan siffran för mink är 75 procent. Tillväxtmöjligheterna är goda.”

En päls på posten. Under försommaren föder rävhonorna sina valpar. När rävvalparna är åtta veckor gamla börjar avvänjningen. Då separeras valparna från honorna och uppfödningen i egna burar inleds. Farmarna följer noga varje individ och bedömer vilka som ska pälsas till hösten och vilka som blir avelsdjur.

I Foxcrafts tjänsteportfölj finns även ett rävhotell som kan inhysa andra farmares överskottsdjur.

”Vi inleder nu femte säsongen med Fox Hotel, där vi tar hand om valpar från att de ska avvänjas tills att de är klara att pälsas. Farmare kan också helt välja att koncentrera sig på sina avelsdjur och lägga ut skötseln av de djur som föds upp för höstens pälsning. Hotelltjänsten blir allt populärare, inte minst bland den yngre generationen som uppskattar en större frihet än det traditionella farmarlivet erbjuder”, säger Bertula.

En av Foxcrafts nyaste tjänster är Fox Market, en webbplats där enskilda kunder kan köpa skinn styckevis av önskad färg, kvalitet och mängd och få beställningen direkt hemskickad.

”Det är ett helt nytt sätt att handla med skinn och vi är ännu ensamma i världen om den här tjänsten. Liksom annan näthandel tar det sin tid att etablera, men vi tror det kommer att bli en succé”, säger Daniel Löf som ansvarar för marknadsföring och utveckling på Foxcraft.

”Det kommer naturligtvis inte att ersätta auktionerna, men det kan bli ett komplement för kunder som behöver små partier. Auktionerna kommer fortsättningsvis att ha en viktig roll för att sätta marknadspriset. Och de stora uppköparna skickar helst sina egna experter för att syna skinnen på nära håll”, tillägger Bertula.

Högljutt i Vanda. En sådan expert är Steven Hartman från Seattle. Inför marsauktionen kom han till Saga Furs huvudkvarter i Varistornas företagsområde i Vanda för att göra upp en egen katalog över ett specifikt urval av skinn som skulle gå under klubban. Han har varit mäklare i 50 år och uppskattar den organisation och det urval som Saga Furs står för.

”Jag brukar gå på Nafas auktion i Toronto, men det är bra för konkurrensen att det finns flera auktionshus. Saga Furs har ett bra sorteringssystem och genomgående hög kvalitet på skinn”, förklarar han.

Saga Furs i Vanda räknas till de fyra stora pälsauktionshusen i världen tillsammans med Nafa, Kopenhagen Fur och American Legend i Seattle. På auktionerna i Glostrup utanför Köpenhamn, i Toronto och i Seattle utgör minkskinnen den största volymen, medan blåräv från Österbotten dominerar Saga Furs auktioner.

Fyra gånger per år lockar Vanda till sig 700-800 mäklare och uppköpare, främst från Kina, Ryssland och Sydkorea, som under en veckas tid ropar in miljontals skinn. Årets första auktion i Vanda hölls i mitten på mars och inbringade drygt 300 miljoner euro. Prisnivån steg med 15 procent från decemberauktionen och medelpriset för ett blårävsskinn låg på 145 euro. Toppåret 2013 förmedlades skinn för en miljard euro via de fyra auktionerna i Vanda.

Spöar konkurrens från Kina. Under de senaste åren har den stora tillväxten inom pälshandel skett på den kinesiska hemmamarknaden. Även om pälsfarmer ploppat upp som svampar ur jorden i Kina de senaste decennierna kommer de kräsnaste
uppköparna fortfarande till Vanda för att köpa skinn som härstammar från Nykarleby med omnejd.

”Det är de lokala farmarnas förtjänst att Finland lyckats så bra på den globala pälsmarknaden. De har arbetat långsiktigt och systematiskt med sin produktutveckling. De har hållit stenkoll på stamtavlorna och samarbetat med varandra för att ta fram nya varianter och förfina kvaliteten i pälsarna”, berömmer Hartman medan han vant granskar skinnbitar och för anteckningar.

Läs hela artikeln i papperstidningen eller på pekplatta!

Johan Svenlin text
Saga Furs f
oto