Det går inte att backa sig in i framtiden. Många rörelser har stagnerat: inom politiken, näringslivet och medborgarsamhället. Spana krutrök vid horisonten, våga göra nya misstag!
Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.
”Hästen gick i sömnen, gubben sov på kärran; Hur den gamle hölls på lasset, vete herran.” Så beskrivs den gamle trosskusken Spelt som motvilligt tågade reträtt i Fänrik Ståls sägner. Men då det gällde att vända tillbaka mot fronten, då målet igen var att kämpa och segra, ja då var Spelt i första ledet, rastlös av iver vid morgonrodnaden!
Alla blöder de och står inför existentiella hot: partierna (i synnerhet socialdemokratin), facken, kyrkan, medborgarorganisationerna samt medierna. Det pågår flykt bland medlemmar, kunder och prenumeranter. Nyrekryteringen är seg. De stora folkrörelsernas tid är förbi, individualismen segrar. Det hjälper inte med en större megafon ifall kärninnehållet är förlegat. Om ett par–tre årtionden hägrar självdöd.
Hur agerar man som ledare i återtågets tid? Man experimenterar, utvecklas, avstår från det gamla och röjer utrymme för nya idéer.
Enligt sägen brukar webbpionjären, affärsängeln, teknikskribenten och filantropen Esther Dyson signera sin epost med ”Always make new mistakes”. Vi ska omfamna risktagning och lära oss att ”fail fast” med brant inlärningskurva, lyder vinken.
Skillnaden mellan framgång och misslyckande inom näringsliv har rätt lite att göra med teknisk kreativitet eller briljans (till exempel programmering). Succé förutsätter att man är disciplinerad och välorganiserad, kan bygga och leda team, motivera anställda, förstå marknadsföring och reglering.
Tävlan om kundens varenda minut är stenhård. Alla organisationer och föreningar måste numera resonera i termer av affärsmodell, intäkter och kundförståelse.
Misslyckanden är priset på utbildning. Den smarte lär sig av misstag, inte av att lyckas. Analysera dina misstag och gör bättre ifrån dig vid nästa försök, antyder Dyson.
Evolutionen framskrider genom nya misstag (inte samma gamla tabbar). Ett misstag är aldrig ett totalt misslyckande, eftersom det bygger på ett försök. Vid varje försök misslyckas man delvis. Den som inte vågar sätta sig på spel och vara kreativ tar heller aldrig fram några nya idéer. Omskrivet: gör ännu fler försök!
Det är vid fronten som segrarna tas, i batalj och drabbning. Politik och medborgarorganisationer präglas av villrådigt famlande, vissa försöker förljuget via gamla klyschor och slagord entusiasmera en missmodig armé på reträtt. Den kloke ledaren bryter det konservativa baklåset, vänder kärran och går till motoffensiv, likt den gamle trosskusken Spelt.
En riskfaktor är bekväma, mätta och självgoda organisationer där majoriteten är tämligen nöjd som det är. Där saknas motståndarbilder, reella berg att bestiga. Då slipper ledarna slipa argumentationen. Fundera grundligt varför organisationen finns till, och för vem, också i övermorgon. Staka ut nya djärva framtidsmål.
Finländska företag och beslutsfattare tenderar att vara skraja för att göra misstag. Det kväser experimentlusten. Vi sätter ribban för högt. Finland behöver en mer förlåtande kultur. Att drömma om perfektion utgör en återvändsgränd. Liv är kaos. Kreativitet och misstag går hand i hand.
Ifall ett misstag kostar en miljon euro så har man investerat en miljon i utbildning, och de anställda vet nu definitivt vad de inte ska göra. Det är billigast att observera andras misstag och lära sig av dem (samt att kopiera och förbättra framgångsrecept).
Vinnare måste också medge sina misstag. Den finländska mentaliteten, att ta oss själva på blodigt allvar, förblindar oss för lägen där saker går åt skogen. Nokia hade fog för självkritik långt innan Apple trädde in.
Du finländska beslutsfattare: tro på dig själv – men var ödmjuk och syssla inte med självbedrägeri. Våga misslyckas. Våga vinna.
