Fläckad industri byter till renare kläder

Kuura - Metsä Groups träbaserade textilfiber

Med sitt starka kunnande inom cellulosa ligger Finland i framkant när det gäller utveckling av nya, miljövänliga textilmaterial. Stora affärsmöjligheter hägrar när medvetna konsumenter börjar ställa krav på mera hållbart mode. Men Luke-forskaren Esa-Jussi Viitala manar till realism. ”Visst finns det potential, men också många osäkerhetsfaktorer.”

Patrik Harald, text

Investeringar i miljardklassen och uppemot 17 000 nya inhemska arbetstillfällen fram till 2035. Det är visioner som presenteras i en färsk ”vägkarta” för framtidens hållbara textilindustri (Finland as a forerunner in sustainable and knowledge-based textile industry – Roadmap for 2035). Den har gjorts upp av forskningscentralen VTT i samarbete med aktörer i textilbranschen.

Textilindustrin befinner sig i ett brytningsskede, där återvunna och nya, mer ekologiska cellulosabaserade textilfibrer håller på att lanseras och allt mer efterfrågas av modeindustrin och medvetna konsumenter. Utvecklingen påskyndas av skärpta EU-regler.

I den här situationen, menar rapporten, har Finland goda förutsättningar att vara vägvisare mot en hållbarare industri. När det gäller utsläpp och resursutnyttjande är textil- och modeindustrin en av världens mest ohållbara. En radikal förändring är av nöden och i Finland är flera projekt redan i gång, både inom återvinning och inom utveckling av nya material baserade på trä och andra cellulosahaltiga material.

Metsä Spring.
I snart ett år har Metsä Groups innovationsbolag Metsä Spring tillverkat träbaserade textilfibrer i sin pilotfabrik i Äänekoski. Råmaterial är Metsä Fibres kommersiella pappersmassa av gran och tall. Anläggningen körs på prov fram till slutet av nästa år och därefter ska bolaget ta ställning till en investering i en textilfiberfabrik i industriell skala. Under tiden utreder man bland annat lönsamheten och möjligheterna att skala upp verksamheten.

”Innan vi beslöt bygga demo-fabriken gjorde vi beräkningar som visar att verksamheten är ekonomiskt konkurrenskraftig. Men beräkningarna innehåller flera antaganden som vi nu försöker minimera genom att ta fram fakta”, säger Niklas von Weymarn, vd för Metsä Spring.

Metsä Springs textilmaterial går under varumärket Kuura. Enligt bolaget är klimatavtrycket från Kuura bara drygt en tiondel jämfört med bomull.

Metsä Goups pilotanläggning för träbaserde textilfibrer

Spinnova.
Medan Metsä Group fortfarande överväger en investering, beslöt företaget Spinnova tidigare i år bygga en fabrik i Jyväskylä, där man redan har en pilotanläggning och ett forsknings- och utvecklingscenter. Investeringen är värd 22 miljoner euro, eller uppemot 50 miljoner när fastighet och infrastruktur räknas in.

Satsningen är ett samprojekt med den brasilianska skogsjätten Suzano. Spinnova står för tekniken medan Suzano tillhandahåller råvaran i de volymer som krävs – processen är lätt att skala upp och båda företagen räknar med tillverkning i stora mängder om några år.

Marimekko-produkter gjorda i Spinnovas träbaserade textilmaterial.

Spinnovas process skiljer sig från Metsä Springs genom att den är helt mekanisk – man löser inte upp cellulosan på kemisk väg. Förutom trä kan råvaran vara till exempel läder, halm och andra avfallsströmmar från jord- bruket, samt gamla textilier. I det här skedet fokuserar Spinnova dock enbart på eukalyptus.

Enligt planerna kör fabriken i gång i slutet av 2022 och kort efteråt räknar bolaget med att kunna leverera större volymer till sina samarbetsparter. Bland dem finns kända varumärken som H&M, Adidas, The North Face, Bestseller (Jack&Jones, Only) och Marimekko.

Infinited Fiber Company.
Också Infinited Fiber Company har fattat beslut om en textilfiberfabrik för företagets nya textilmaterial Infinna.
Investeringen är värd hela 220 miljoner euro. Infinited Fiber har sina rötter i VTT:s forskning och företaget grundades 2016.

Infinited Fibers mål är att nyttja olika avfallsströmmar, inledningsvis främst gamla textilier, men även returkartong och sidoströmmar från jordbruket – såsom halm – fungerar.

Kläder gjorda av Infinited Fibers textilmaterial Infinna.

Processen är både mekanisk och kemisk, och börjar med att materialet rivs och rensas från allt som inte är cellulosabaserat. Därefter löses det upp till en vätska som re-genereras till helt ny fiber.

”Vi använder råmaterial som nått slutet av sin livstid. Också dålig kvalitet passar oss, säger vd Petri Alava.”

Infinited Fiber tog i somras in 30 miljoner euro i investeringsrunda ledd av modejätten H&M, som också tidigare investerat i bolaget. Övriga investerare var bland annat Adidas och Bestseller. Investeringsrundan ger en grundplåt till fabriksbygget. Enligt Alava jobbar man nu med den fortsatta finansieringen.

”Vi räknar med att finansieringen är klar i början av nästa år. Vi har tre stora kontrakt, H&M, Patagonia och Bestseller, och vid årets slut torde vi ha sålt fabrikskapacitet för flera år framåt. Marknadssituationen är mycket gynnsam eftersom hållbarhetstrenden är stark”, säger Alava.

Alava konstaterar att Finland befinner sig i en klass för sig vad gäller utvecklingen av nya textilmaterial tack vare det starka kunnandet inom cellulosa.

Målet: Hela värdekedjan tillbaka.
I VTT:s och textilbranschens vägkarta, som nämndes i början av texten, finns en förhoppning om att de nya materialen på sikt ska leda till att textilindustrins hela värdekedja byggs upp i Finland igen. Den försvann under 1970- och 1980-talet när den inhemska textil- och konfektionsindustrin inte kunde konkurrera med kostnadsnivån i länder som Portugal, Bangladesh, Indien och Kina. Tack vare en hög grad av digitalisering, automation och robotik är lönenivån i Finland inte samma hinder som förr.

Många frågetecken.
Esa-Jussi Viitala, specialforskare inom skogsekonomi vid Naturresursinstitutet Luke, säger att de nya textilmaterialen är intressanta och har potential, men att det fortfarande finns många osäkerhetsfaktorer.
”Det är svårt att förutse vilken teknologi som är vinnare om tio år. Företagen har visat att deras teknologi fungerar, men kostnadsnivån, volymerna och skalbarheten är större frågetecken.”