Petri Pentti har en unik position som enda västerlänning i toppen på ENOC, Emirates National Oil Company, Dubais statsägda oljebolag, vars profil han har höjt i åtta år. Nu är hans största utmaning att lära folket att tanka själva.
När jag bläddrar i ENOC:s gedigna Annual Update-katalog och kommer fram till presentationen av styrelse och ledningsgrupp, så är det sida upp och sida ner med idel arabiska namn och officiella bilder på emiratiska män i lokal klädsel. Plötsligt faller blicken på en man i västerländsk kostym. En enda västerländsk man i hela ENOC:s högsta organ: Petri Pentti från Helsingfors. Pentti själv skrattar över min reflektion.
”Nå jo, med tanke på att Dubais befolkning består av 90 procent expats så är det nog exceptionellt. Jag är enda europé i toppen och absolut enda finländare i hela bolaget.”
ENOC är Dubais stolthet, totalt statsägt och något av en nationalismens högborg, eftersom energi genomsyras av geopolitik och strategiska maktspel. Pentti jobbar dagligen med emiratier (en folkgrupp på cirka 1,4 miljoner med delad kultur och arabiskt ursprung) vilket är få expats (utlandsarbetande) förunnat. Många västerlänningar kommer aldrig någonsin i kontakt med lokalbefolkningen trots att de bott i Dubai många år.
”Den arabiska och finländska mentaliteten passar bra ihop. Att vara finländare här är enkelt, vi har inga schismer nationaliteter emellan.”
Pentti anpassade sig snabbt och smärtfritt till livet i gulfen och stortrivs.
”Araberna är rättframma no nonsense-personer. Visst kan de på sitt eget sätt vara lättretade och eldiga men väldigt hjärtliga.”
Som businessmän är de däremot stenhårda. Araberna kan konsten att förhandla.
”De är otroliga pokerface. Som finländare nästan skäms man över hur skamlöst de ibland förhandlar men business är business och du kommer inte lätt undan”, säger Pentti med ett leende.
Tankar inte själva. Motiveringarna till hedersutnämningen CFO of the Year från IAIR Awards är många men Pentti själv listar två milstolpar.
”Köpet av oljeutvinnings- och produktionsbolaget Dragon Oil (som handlar och borrar olja i Kaspiska havet utanför Turkmenistan, reds.anm.) för 2,9 miljarder USD och landmark-dealen med bankerna, en 1,5 miljarder USD allmänfinansiering med en kreditgräns på 9 år, som för övrigt fick utmärkelsen Deal of the Year 2015.”
Affären lyfte ENOC:s internationella profil och underlag avsevärt. Nu regerar bolaget över hela oljeproduktionskedjan med utvinning, raffinaderier, förädling och försäljning. ENOC är i ett positivt tillväxtskede med stora investeringar, bland annat ett stort nytt raffinaderi. Dubai har dock ingen egen olja längre.
”Försäljningen av bensin i Förenade Arabemiraten är enorm. Inom fem år bygger vi 60–70 nya bensinstationer i Dubai. En del blir också obemannade stationer vilket gör det spännande att se hur vi ska få lokalbefolkningen att tanka själva.”
I Dubai förekommer inte, förrän nu, obemannade bensinstationer. Alla tankställen är välbemannade med personal som tankar och tvättar din bil. Vill du ha bilen städad är det minst fyra killar som fixar det på nolltid. Det uppskattas enormt att kunden i 40 graders värme slipper stiga ur den svala luftkonditionerade bilen för att tanka. Lokalbefolkningen tankar garanterat inte själva.
”Antagligen kommer de fortsättningsvis att använda de bemannade stationerna. Men alla andra är ju vana att tanka själva”, säger Pentti med ett leende.
Hållbarhetstänkande har på senaste år slagit igenom stort i Dubai. Från att ha varit en stad enbart för bilburna så har metron och bussar gjort mycket gott med tanke på minskade bilköer, likaså den planerade tågbanan mellan Abu Dhabi och Dubai.
Förnybara drivmedel är dock inte aktuella ännu. Eftersom bensinen är så billig (motsvarande cirka 0,49 dollar per liter), så finns det ingen efterfrågan på varken biodiesel eller etanol i regionen.
”Vi kan ändå när som helst svara på det behovet då det kommer en efterfrågan. Tänkesättet har ändå ändrat mycket under mina åtta år här inom bolaget. Nu har vi en avdelning som enbart jobbar med hållbarhetsfrågor. Det fanns inte då jag kom.”
Daniela Andersson text & foto
Läs hela artikeln i papperstidningen eller i den finlandssvenska tidskriftsajten Skriftly!
