Kommer Libra att bli den digitala valutan som verkligen slår igenom stort? Eller är projektet dött redan innan det kommit i gång på allvar? Finansvärlden står tvekande till just Libra, men experterna är övertygade om att framtiden är de digitala valutorna. Även om Europeiska centralbanken, EU:s ledning och EU:s regeringar sagt nej till Facebooks intåg på valutamarknaden, åtminstone det närmaste året.
Tänk er en centralbank som sköter valutaflöden för närmare två miljarder invånare. Det är så många användare Facebook har, och i teorin skulle alla kunna använda dess nya kryptovaluta Libra. Men Libra vill inte lyda under någon centralbank alls.
Mark Zuckerberg ville att valutan skulle börja fungera redan i år, rättare sagt under det första halvåret. Men han hade inte räknat med det enorma motstånd han fått både från USA:s politiska och finansiella ledning, och de europeiska maktcentren.
I december bestämde EU:s finansministrar, utan att någonsin nämna Libra vid namn, att det inte kommer att finnas plats för Facebooks kryptovaluta inom unionen, såsom projektet ser ut i dag. Eftersom de viktiga partnerna Mastercard, Visa, Ebay, Paypal och Booking hoppat av i höstas, har projektets framfart stoppats.
Även om valutan knappast kommer att kunna lanseras i år som det var tänkt, är det inte ett dött projekt. Det är experten på kryptovalutor, Luca Fantacci från det prestigefyllda ekonomiuniversitetet Bocconi i Milano, helt övertygad om.
”Inte i den form den presenterats, men i en något förändrad form kommer den att finnas 2021. I Kina finns redan liknande valutor så USA och EU kommer att ge Libra nödvändiga tillstånd så att inte andra tar sig in på marknaden”, säger han.
”Projektet som det presenterats hittills är enormt naivt. Det känns som om Facebooks ledning tänkte sig att det räckte med att företaget har tillgång till avancerad teknik, utan att ta hänsyn till alla finansiella och politiska aspekter.”
Binds till flera valutor. Libra kommer, till skillnad från till exempel Bitcoin, att vara bunden till andra valutor för att vara stabil, en så kallad ”stable coin”. Från början var det tänkt att den skulle vara bunden till enbart USA:s dollar, men enligt många bedömare kommer den att bindas till flera valutor. Det gör att den inte blir ett investeringsobjekt som de andra kryptovalutorna, utan den ska i stället fungera som en digital kontant, vilket gör den till en rejäl maktfaktor.
Centralbankerna har så klart slagit bakut inför risken att förlora kontrollen över valutaflödena. Fast kritiken kommer inte bara från dem. Chris Hughes, en av Facebooks grundare, skrev i en artikel i Financial Times i juni förra året att Libras eventuella succé är ”skrämmande och flyttar makten från centralbankerna till privata företag”. Matt Levine på Bloomberg skrev i en krönika att Libra hotar alla nationella valutor.
”Detta är en aspekt som måste lösas för kryptovalutorna. I ett fungerande valutasystem är det inte möjligt att låta privata företag ta över en funktion som hittills skötts av centralbankerna”, konstaterar Luca Fantacci.
Bland de 20 företag som just nu, förutom Facebook Calibra, har satsat på projektet, finns inga banker med. Om de inte blivit tillfrågade, eller om bankerna sagt nej, har inget läckt ut om. Men det är inte omöjligt att Zuckerberg ville hålla dem borta från Libra för att göra användarna mer positiva till valutan.
”Folk i allmänhet ser bankerna som elaka och alla andra som goda. Men i ett fungerande finansiellt system är bankerna nödvändiga, eftersom det är de som ger kredit. Därför måste vi hitta ett system där de bevaras”, säger Fantacci.
Kristina Wallin text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
