Efter ett långt yrkesliv som driftig företagare kan det vara svårt att släppa sitt livsverk. I många fall tvingas det svåra beslutet fram först efter en hjärtattack eller ett cancerbesked.
Det finns gott om företagare i 70-årsåldern som saknar en exit plan. Den gamla stammens entreprenörer byggde sina företag för att de ville förverkliga sina idéer och har sedan under åren lärt sig att hantera nya problem som dykt upp på vägen. Det har danat en seghet och en stolthet över alla delsegrar som vunnits.
”Många har startat sina företag för att sysselsätta sig själva och efterhand tagit in vänner och bekanta. När företagare kommer upp i pensionsåldern gnager ofta tankarna om att de borde hitta någon som köper företaget och utvecklar det, så att också personalen får en tryggad framtid”, säger Monika von Bonsdorff, som i september tillträdde som professor i utveckling av affärsverksamhet. Professuren delas av Vasa universitet och Karleby universitetscenter Chydenius.
Hon har specialiserat sig på frågor kring generationsväxlingar inom företag och har från Jyväskylä universitet lett bland annat Entrepreneur-projektet, som finansieras av Finlands Akademi.
”Jag tar med mig projektet till Österbotten, där det finns en stark företagartradition. I framtiden tänker jag utvidga forskningen och studera också yngre företagare och deras syn på frågor som hör ihop med ägarbyten och företagsutveckling.”
Dyrbar tid. I det pågående Entrepreneur-projektet har över 200 finländska företagare i åldern 60-plus intervjuats.
”De är allmänt positivt inställda till forskning, men det svåraste för mig hittills har varit att övertala dem att ge mig en timme av sin tid. Anställda företagsledare kan i regel pricka in en tid i kalendern, men många företagare har svårt att lösgöra sig en timme utan att bli avbrutna av arbetsärenden.”
Ett gemensamt drag är att arbetsmoralen är hög, i många fall på gränsen till osund.
”Många har varit med om svåra ekonomiska tider, de säger att de inte vill lata sig och slå dank. De vet inte vad de är om de inte längre är företagare. De flesta är artiga och vill samarbeta men det märks att pensioneringen är en känslig fråga. Ibland får jag höra att det inte angår mig när de ska sluta.”
När de intervjuade sänker garden berättar de också om sina dilemman. Det finns vissa saker som upprepas.
”Många berättar att de är trötta, affärerna går sämre, de inser att de borde sälja företaget och sluta arbeta, men har svårt att hitta köpare, i synnerhet på glesbygden. Tyvärr är det inte ovanligt att beslutet kommer först efter ett dramatiskt hälsobesked, en hjärtattack eller en cancerdiagnos”, berättar von Bonsdorff.
Data talar tydligt. Hon framhåller att det finns också goda exempel på lyckade ägarbyten av företag. Dessa har några gemensamma faktorer.
”Företagaren har startat i god tid, tagit hjälp av utomstående experter och familjen har haft goda relationer internt. Då är det också lättare för de nya ägarna att satsa på nya investeringar och utveckla företaget.”
För att ge konkreta hjälpmedel samarbetar von Bonsdorff i forskningsprojektet Optimal med Företagarna i Finland för att utveckla en webbkalkylator. Där kan företagare slå in företagets nyckeltal och få besked om det ekonomiska tillståndet i företaget.
”Siffrorna talar sitt språk, men det är alltid upp till företagaren att dra sina slutsatser och fatta beslut.”
I Entrepreneur-projektet går nu von Bonsdorff och hennes forskarkollegor in i skedet när data ska analyseras.
”Vi kommer att kombinera det vi får fram i intervjuerna med hårdfakta som bokslut och pensionsdata för att få en så tillförlitlig helhetsbild som möjligt. Företagarna har visserligen berättat öppet i intervjuerna, men data talar ibland ett annat språk.”
Johan Svenlin text
