Elvägar är en ny teknik med målet att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken. Elvägar skulle också kunna kallas laddvägar eftersom de laddar batteriet samtidigt som elfordonet drivs framåt. Detta medför att fordonets batteri inte behöver vara så stort eftersom körsträckan utanför elvägen blir kortare.
I Sverige har man byggt fyra korta provsträckor (demonstratorer) på allmänna vägar. De använder antingen konduktiva eller induktiva system.
Konduktiva elvägssystem bygger på direktkontakt mellan strömkällan och fordonet. Elvägen får ström antingen från en överhängande kraftledning till en pantograf på lastbils- eller busstaket eller från en skena i vägbanan till en rörlig avtagare under fordonet som automatiskt söker upp skenan.
Induktiv teknik möjliggör ett luftgap mellan strömkällan och fordonets mottagare och strömkällan kan då gömmas under asfalten. Induktiva elvägar blir således inte lika känsliga för snö, is, grus eller småsten som konduktiva system med matning underifrån. En nackdel med induktiva elvägar kan dock vara att avståndet mellan strömkällan och mottagaren under fordonet minskar verkningsgraden.
Under 2021 väljer Trafikverket ut en av de fyra tekniska lösningarna för bygge av en pilotelväg på cirka 25 kilometer med beräknad invigning under 2023. Trafikverket har dessutom fått i uppdrag av regeringen att utarbeta en plan för bygget av 3 000 kilometer elvägar som ska vara färdiga senast 2035.
”Nästan en tredjedel av utsläppen i Sverige kommer från transportsektorn. Elvägar är viktiga, framför allt för att sänka den tunga trafikens utsläpp eftersom batterilösningar till lastbilar och bussar annars väger alldeles för mycket. Våra elvägstest har också visat att elektrifiering av vägtransporter, särskilt av tät och tung trafik, är lönsam”, säger Jan Pettersson, programchef för elvägar på Trafikverket.
Lars Edling text
Läs hela artikeln i papperstidningen.
