Det globala oligopolet inom mjukvaror och teknik skapar allt större snedvridning. Den som intar en åskådarroll kan kyssa sin frihet farväl.
Koncentration av ekonomisk makt leder oundvikligen till koncentration av politisk makt – och maktkoncentration tar död på den samhälleliga dynamiken. Därför bröt myndigheterna i USA på 1910-talet upp oljejätten Standard Oil, samt telekomjätten AT&T på 80-talet. Under 1990-talet hotade man stycka Microsoft.
Torsten Fagerholm är chefredaktör för Affärsmagasinet Forum.
I dag har ett fåtal teknikbolag ett kollektivt strypgrepp om samhället. Men en snudd på 50 procents andel av e-handeln i USA påminner Amazon om ett naturligt monopol. Inter-active Advertising Bureau uppskattar att Facebook och Google står för 99 procent av tillväxten inom digital marknadsföring.
Världens fem mest värdefulla börs-bolag – FAAMG (Facebook, Amazon, Apple, Microsoft och Alphabet/Google) bildar ett mjukvaruoligopol, med Alibaba flåsande i hälarna.
Inom sociala medier, e-handel, strömmat innehåll respektive sök gynnas affärsmodellerna av stordriftsfördelar och nätverks-effekter. Teknikjättarnas främsta vapen är förebyggande fusioner. Med sina enorma kassor köper de upp potentiella konkurrenter innan de hinner utvecklas till reella hot. På tio år har FAAMG gjort 436 företagsförvärv värda 130 miljarder dollar. Då vertikala silon tillåts äta andras kakor och samtidigt behålla sina egna, så skapas ett strukturellt oschysst konkurrensläge.
Enligt nobelekonomen Joseph E. Stiglitz har regleringen fallit bakom flötet medan tekniken rusar framåt. Teknikjättarnas dominans härstammar ur innovation – men också ur föga fosterländsk skattemoral. I slutet av 2015 beräknas Google ha parkerat 58,3 miljarder dollar vinst i utländska skatteparadis, som Bermuda. Summan växer i raketfart. Tillsammans har Apple, Microsoft, Google, Cisco och Oracle dolt en halv biljon så gott som obeskattade dollar utomlands. Det berövar allmänheten på investeringar i infrastruktur och humankapital och stöper om samhället på kuppen.
Sökmotorn och digital reklam skapar 90 procent av Googles intäkter. Tack vare generös korssubventionering behöver teknik-titanens övriga avdelningar inte fundera på att tjäna pengar, utan bedriva dyra experiment inom AI och dylikt.
Som användare ställs vi inför obegripliga avtalsvillkor: take-it-or-leave-it, en faustisk pakt med djävulen där Amazon, Apple, Google och Microsoft erbjuder helomslutande ekosystem för jobb och fritid. Med ägarskap av data borde följa tungt etiskt ansvar, säkrat genom reglering.
I boken World Without Mind: The Existential Threat of Big Tech (2017) beskriver Franklin Foer hur algoritmer tar död på mänsklig individualitet, integritet och pluralism. En sund utgångspunkt vore om medborgaren (kunden) automatiskt ägde sitt eget data. Alternativet är övervakningskapitalism.
För att upprätthålla en sund demokrati behöver samhället behandla dessa gigantiska konglomerat – speciellt Facebook, Google och Amazon – med ännu större stränghet än AT&T, IBM och Microsoft i tiderna. Teknikjättarna borde brytas upp i mindre bitar och tvingas betala skatt.
I USA tillkom de första antitrustlagarna i form av Sherman Anti-Trust Act 1890 och Clayton Act 1914 som en reaktion på kartellfasoner inom järnvägar och olja. Nu har det gått generationer sedan USA spände musklerna och tillämpade lagarna på allvar. Ifall medborgarna kräver det så kan beslutsfattarna ta upp kampen mot skattefiffel, samt oligo- och monopoliseringen av data.
Frågan om fri konkurrens får inte reduceras till tekniska samtal om ekonomi eller juridik – det handlar om vilket sorts samhälle vi och kommande generationer vill leva i. Tillsynsmyndigheter med äkta makt och klös är ett livsvillkor för en modern, öppen och digital marknadsekonomi. Big is not beautiful.
