Coronaisoleringen är ett ypperligt tillfälle att testa nya arbetsmetoder.
Efter att sportlovsresenärerna återvände från Italien i slutet av februari har det nya coronaviruset tagit ett järngrepp om Finland. Till en början var det kittlande att i realtid följa hur smittan spred sig. Sedan blev det inte roligt längre: och till sist svårt att fatta vidden av pandemin. Mörkertalet steg och viruset fanns plötslig överallt omkring oss. Hälsovården slutade testa nya fall och regeringen utlyste nödläge.
På några få vårvinterveckor eskalerade krisen till oanade proportioner. Viruset har åskådliggjort hur reptilhjärnan får människor att skapa trygghet i kaoset genom hamstring, vilka brister det finns i den effektiviserade distributionskedjan och hur svårt det är att bedöma vilka effekter en kris kan ha på näringslivet, politiken och det dagliga livet.
Isolerade tillsammans. Samma vecka som regeringen utlyste undantagstillstånd sade president Sauli Niinistö i en intervju för Yle att världen inte längre kommer att vara densamma som före coronakrisen. ”Våra liv kommer att förändras. Våra grundläggande omständigheter såsom hälsa, försörjning och förhållande till andra människor kommer att uppta våra tankar.” Han uppmanade finländare att tänka på andra – inte bara på sin egen familj och sin närmaste krets.
Likt Mumintroll är finländarna ett folkslag som ungefär den här tiden om året brukar vakna ur sin ensliga vinterdvala. Ett säkert vårtecken brukar vara att telefonen börjar plinga till och folk vill träffas. Men i år kan coronaviruset göra att de traditionella vårträffarna uteblir.
Många föreningar och företag kommer att vara tvungna att skjuta upp sin vårmöten eller stämmor eller ordna dem på ett helt nytt sätt. För bostadsägare vet man att det är vår då kallelsen till bolagsstämman dimper in genom postluckan. I skrivande stund står många styrelser inför valet att ordna stämman på distans eller skjuta upp den med åtminstone en månad. Coronakrisen för möjligtvis något gott med sig i all misär: det tvingar folk att testa nya arbetsmetoder och vara påhittiga.
Bulla eller beslut? Den som inte tycker att samkvämet med grannarna är av högsta prioritet på husbolagets bolagsstämma kan lobba för att styrelsen ska godkänna digitala bolagsstämmor. Hittills har digitala bolagsstämmor inte slagit igenom på grund av rädsla för det okända.
Utgångspunkten är att aktieägarna fysiskt samlas på samma plats för bolagsstämman, men det är också möjligt att delta i bolagsstämman på distans på webben. Lagen om bostadsaktiebolag tillåter distans om man i bolagsordningen har skrivit in möjligheten eller om man i möteskallelsen nämner att det finns möjlighet att delta på distans. Där-emot står inget mer i lagen. Lagen är luddig och skulle behöva uppdateras.
Enligt Finlands Fastighetsförbund har många husbolag tagit det säkra före det osäkra. Mardrömsscenariot skulle vara att någon i efterhand klandrar på förfarandet vilket kan leda till att besluten ogiltigförklaras. Digitalt beslutsfattande för också med sig något gott. Nya digitala verktyg skulle kunna hjälpa inaktiva ägare att få sin röst hörd. Det kan vara en hög tröskel att säga sina åsikter på en bolagsstämma jämfört med att skriva ner dem. Med digitala verktyg kan husbolag erbjuda en kanal för sådana som inte vågar eller vill presentera sina åsikter inför publik. Besluten kan bli mer genomtänkta tack vare digitalisering.
Sauli Niinistö har nog rätt i att allting inte kommer att vara som förut. Det stormar just nu, men om 10 år kommer coronakrisen troligtvis att verka som en gammal mardröm. Eller som Niinistö sade i intervjun: ”Finland har varit med om värre kriser. Vi klarar oss nog, men visst kommer skador att uppstå. Jag tror ändå att situationen ger oss erfarenheter som för oss närmare varandra.”