Hela skidindustrin står och faller med tillgången på snö. När vintrarna blir allt kortare behövs nya knep för att förvalta det vita guldet.
Vintrarna är inte vad de har varit. Snart är det åter dags att inleda arbetet med att lagra snö för nästa säsong. När temperaturerna håller sig under noll går snökanonerna för fullt och sprutar ut konstsnö. Den täcks över med ett tjockt lager sågspån för att hålla över sommaren och ända till nästa vinter.
”För vintersportanläggningar är det viktigt att kunna inleda säsongen tidigt och garantera att tävlingar kan arrangeras också när väderleken sviker. Därför växer intresset för lagrad snö”, säger Erik Melin Söderström, projektledare på Snöprojektet, ett samarbetsprojekt som styrs av Peak Innovation från Östersund och tar in forskningsexpertis från bland annat Mittuniversitetet och Luleå Tekniska Universitet.
Skidcentret Ruka var en av pionjärerna inom snölagring i början av millenniet. Då var syftet i första hand att kunna garantera en tidig säsongstart. Sedan dess har natursnön ibland försvunnit också under pågående skidsäsong och den lagrade snön har fått en allt större betydelse för att den kommersiella verksamheten på skidcentren ska kunna bedrivas.
Bre inte på för tjockt. För att lyckas med snölagring behövs i första hand två saker: en tillräckligt stor massa som håller kölden och ett skyddande lager som reflekterar värme. Snöprojektet har utfört omfattande tester för att hitta det ultimata isoleringsmaterialet för snölagring.
”Traditionellt har sågspån och bark använts för att täcka över snön, men vi ville undersöka hur vi kunde få fram material som är lättare att arbeta med. Spån kräver rätt stora arbetsinsatser och lämnar också rester i snön. Tyg kan användas flera gånger och är lättare att transportera”, säger Melin Söderström.
I testerna har forskarna använt olika textilmaterial, vissa täta och andra mera genomträngliga, och jämfört dessa med hö och olika träbaserade material.
”Vi noterade att sågspånets fukt avdunstar och kyler ner snön, men den funktionen kunde vi inte se hos textiler.”
Allmänt kan man säga att ungefär en femtedel av den lagrade snön smälter, om den lagras enligt konstens alla kända regler. Fyra femtedelar kan alltså användas för att blanda ut natursnö eller färsk konstsnö.
”Snön smälter snabbare om ytan är stor i förhållande till volymen. Samtidigt lönar det sig inte att ha ett alltför tjockt lager med snö eftersom densiteten längst ner ökar under lagringstiden. Man vill inte ha ett tjockt islager på botten för det duger inte att åka skidor på.”
Finland mästare. Kunskaperna från snölagring kan också komma till nytta på andra områden än skidåkning. Erik Melin Söderström nämner Sundsvalls sjukhus som ett exempel, där snö ger nedkylning under sommarhalvåret. Även Gardermoens flygplats i Oslo har ett system där snö samlas in och lagras under jorden. Tack vare ett övertäckt snölager på 30 000 kubikmeter kan Gardermoen reglera temperaturerna i terminalerna och samtidigt spara fyra fossila gigawattimmar årligen.
”Det finns stora ekonomiska och miljömässiga fördelar med att samla ihop snö i en bassäng och under kontrollerade former låta den smälta för att avge kyla”, förklarar Melin Söderström.
Snöprojektet får nu också en norsk koppling, när Trondheims universitet kommer med i nästa fas. Målet i nya projektet Snörik är att bli världsledande inom behovsstyrd snöforskning. Under de senaste åren har intresset vuxit internationellt, inte minst i alpregionen, där vissa prognoser visar att natursnö inte kommer att finnas på höjder lägre än 2 000 meter.
”Våra resultat kommer att följas noggrant också i Finland, som kanske är det land där det lagras mest snö i hela världen just nu”, säger Melin Söderström.
Johan Svenlin text
